Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Vid den forna Åkarheden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W. Greig vid Lilla Bommen. Greigs bryggmästare Lars Börjesson
övertog bryggeriet och drev det på Stampen till sin död 1871. Aret
1911 nedlades verksamheten.
Bland andra äldre industrier på Stampen må nämnas D.
Robert-sons mek. Verkstad, grundlagd 1851, Göteborgs Tvålfabrik,
Packen-dorffs kakelfabrik, E. A. Edlunds snickerifabrik, Göteborgs
Linnefabrik m. fl.
*
Mellan Prippska och Börjessonska bryggerierna låg ända till
utställningsåret 1923 en liten mörk gammaldags gränd, Åkerigatan,
vilken mynnade ut i en labyrint av bodar och skräp helt nära
statsbanelinjen. Gränden ledde till den forna skjutsinrättningen och
utplånades ungefär på samma gång som dennas byggnader jämnades
med jorden.
Jag har i detta arbetes andra del talat något om
skjutsningsför-hållandena under första århundradet av stadens tillvaro och skall
nu nämna något mer om hithörande förhållanden i de följande tiderna.
Allt med anledning av den försvunna skjutsstationen.
När jag ser nutidens moderna fortskaffningsmedel är det med en
känsla av medömkan jag tänker på våra förfäder, för vilka en resa
ofta nog var ett äventyr, stundom livsfarligt; en täckvagn var
naturligtvis något rätt unikt, eftersom det i 1600-talets Göteborg inte fanns
mer än fyra vagnar, vilka ägdes av de allra rikaste köpmännen i
kompanjonskap. Det fattigaste folket fick traska till fots, och de som
ägde hästar redo naturligtvis. Men det var inte lätt att ta sig fram
med dessa fortskaffningsmedel på de fem huvudvägarna utanför staden,
vilka voro så jämmerliga, igenhuggna och ödelagda, sumpiga och
knaggliga, att det i synnerhet vid regnväder var rent av livsfarligt
att befara dem.
Som tiden gick kommo fordon i mera allmänt bruk. De voro
emellertid högst primitiva och kunde betraktas som pinoredskap i
lika hög grad som fortskaffningsmedel. De första dylika, som
användes som trafikmedel för människor, voro de så kallade schäsarna
eller giggarna, ett slags enbetsåkdon, vilka saknade fjädrar och
därför skumpade ofantligt på de gropiga vägarna. De som användes i
allmän skjutstjänst fiffades naturligtvis upp och målades i gula eller
andra bjärta färger. Men resans vedermödor voro alltid de samma,
isynnerhet om den resande var tvingad att i flera timmar sitta
bredvid en försupen och smutsig fordräng.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 03:44:00 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/3/0567.html
