- Project Runeberg -  Bilder från det gamla Malmö. Kulturhistoriska skildringar /
320

(1898) [MARC] Author: A. U. Isberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han förut haft löfte. År 1682 mottog han Ifvetofta
pastorat och flyttade dit. Han lät ej uppbygga
prestgården i Ljungby, hvilken, såsom vi minnas, nedbrunnit
år 1679.

Af hvad vi nu anfört kunna vi draga den
slutsatsen, att Nissenius varit mycket nitisk uti sina
enskilda fördelars bevakande och befordrande. I sina
suppliker till konungen beklagade han sig öfver att
hafva varit mera än någon annan prest i Skåne
utsatt för snapphanarnes förföljelser. De hade bränt hans
prestgård och förstört hans vackra trädgård; sjelf hade
han varit fängslad af dem. Rof och plundring hade
öfvergått hans hus samt hustru och barn lefvat under
ständig fara för lifvet.

Den del af prosten Nissenius’ efterlemnade stora
förmögenhet, som tillföll Öllegård, förstod denna att
klokt förvalta. Hon samlade penningar och blef —
girig. Men af all sin rikedoms härlighet skulle hon
under sina sista lefnadsår ej hafva synnerligt nöje.
Förföljd in i sena ålderdomen af ett olyckligt öde, blef
hon på äldre dagar blind. Under denna tid — skrifver
Barfod i sina "Märkvärdigheter rörande skånska adeln"
— sökte hon sin mesta tröst uti att handtera sina
dukater, dem hon förvarade i en så kallad "katt" eller
luden skinnpung. En hos henne varande ung flicka
förstod dock konsten att minska summan medelst att
sprätta hål på pungen, hvilket den blinda fru Öllegård ej
kunde märka på annat sätt än att volymen befans mindre.
Sådant visste dock den listiga flickan att vederlägga
med det påståendet, att svagheten i känslokraften hos
fru Öllegård vore orsak till den förmenta minskningen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:18:28 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlamalmo/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free