Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. 1859 års fälttåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fientlig armékår skulle kasta sig öfver den emot Mincio
tågande allierade arméens vänstra flygel och rygg. Han
begaf sig genast åstad, men hunnen till Colico, erhöll han
oväntade underrättelser: drabbningen vid Solferino var
vunnen, vapenstillestånd slutet och fredsunderhandlingar
inledda.
Sällan har väl ett fredsslut åstadkommit en mera
plötslig och förlamande verkan, så mycket mer som det
ägde rum just i det ögonblick, då segern vid Solferino
tycktes bekräfta de förhoppningar om ett fritt och
mäktigt Italien från »Alperna till Adriatiska hafvet», hvilka
väckts och närts genom segrarna vid Montebello, Palestro,
Turbigo, Magenta samt genom den politiska triumf, som
firats i och med intåget i Milano.
Men den mäktige bundsförvanten från Frankrike,
kejsar Napoleon, önskade ingalunda, att det lilla
Sardinien skulle bli honom en mäktig – en för mäktig granne;
han önskade ej ett enadt stort Italien, utan ett italienskt
statsförbund under påfvens presidium; dessutom fruktade
han förvecklingar med påfven, på grund af den mer
och mer tilltagande frihetsrörelsen i Romagna; och på
hans förhållande till påfven berodde allt fortfarande hans
ställning till det klerikala partiet i Frankrike.
Dessutom hade österrikarnes upprepade nederlag väckt allt
större rörelse i Tyskland, där man trodde, att Napoleon
traktade efter besittningen af Rhengränsen. Denne blef
själf härom underrättad genom ett bref, som han mottog
af kejsarinnan Eugenie på aftonen af Solferinodagen.
Genom freden i Villafranca den 11 juli (stadfäst
4 månader senare i Zürich den 10 november) beröfvades
Sardinien nästan alla frukter af sina segrar. Österrike
afträdde visserligen Lombardiet till Frankrike, som
sedan lämnade det till Sardinien; men det förstnämnda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
