- Project Runeberg -  Skriftir i Samling / I. Bondestudentar. Mannfolk /
194

(1908) [MARC] Author: Arne Garborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sen, «med Jaabæk!» ropa Fru Storr, «med Jaabæk!»
ropa heile Borde; «ja,» svara Becker rolegt, «med Fars
Hest.» Stor Laatt; Fru Storr skreik «Uh»; Knutzon
dømde at gamle Byraasjef Becker var en quick patron;
Viborg trudde at Jaabæk burde faa vita at han no
stod paa Stall hjaa ein Byraasjef; «ja det burde han,
Jaabæk plage meg!» lo Herr Petersen, som ög kunde
vera løgleg. Fru Storr hadde vondt av Hesten, Stakkar;
han fekk visst mang ein ufortent Piskesmekk for Skuld
det Namne, var ho rædd. Men det trudde ikkje Becker.
Hesten fekk nok høyre eit og anna politisk Foredrag;
eitkvart Fan torde med so ender og daa; men ... Jau;
ein Gong hadde han fengi ei god Rundjuling for Namné
sitt likevel. Løytnant Schmell hadde vori med paa ein
Tur; so fekk han høyre at Hesten hadde dette Namne;
dermed treiv han Svipo og Taumane og reiste seg i
Sleden: «naa, saa ska du da Fa’n tordne mej —!» skreik
han; og so fekk Hesten Juling so han berre stod paa
Bakføtane og dansa; dei maatte stogge Løytnanten med
Magt. Men kunde ikkje anna enn læ, naturlegvis. Nei
ha-ha-ha, naturlegvis! Men Block, som var ein
Heste-vén, sagde at det var Synd aa gjeva ein Hest eit slikt
Namn; for ein Hest var daa eit Dyr, som ein heldt av;
og fekk han ein Hest nokon Gong, so vilde han kalle
han upp etter ein av sine Vénir; Ordstriden døydest av i
Laatt; gamle Jokum vart gløymd.

Dette lagde Daniel Merke til; og han spurde Hanna,
som han hadde til Borddame, kva den Jokum var for
ein Kar. Aa, det var ein gamall Kaptein, sagde Hanna;
Jokum-Namnet hadde han fengi av di han var so rar.
— Var han rar? — Ja, han fann paa so mange Ting,
og gjorde so mykje gali; og so fekk «Bondevennen» og
dei Folk so mykje aa snakke um. Sistpaa gjorde han
nok Skandale paa ei Vis — men det visste ikkje Hanna

194

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:50:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gaskriftir/1-1944/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free