Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stadsplan och bebyggande genom tiderna. Av ALBERT LILIENBERG och KARL SAMUELSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Majorna hade stadsplanerandet dittills gällt släta eller jämnt sluttande
områden.
Man stod således här inför ett helt nytt stadsplaneproblem, som ieke lät
sig lösas med renässansens, ej heller med Haussmanns formler. Liksom
på 1860-talet tog man saken grundligt, oeh liksom då utlyste man — 1901
— en allmän tävlan.
Fig. 13. Motiv från Asehebergsgatan. Husen uppförda 1912—13.
Men resultatet av tävlan var icke uppmuntrande. Ingen av deltagarna
hade nämligen lyckats få in stora, ledande drag vid behandlingen av den
osedvanligt brutna och oroliga terrängen. Men saknades 1860-talets
storstilade anda i tävlingsförslagen, så återfanns den i det förslag, som
stadsfullmäktiges beredning utarbetade efter tävlan i form av ståtliga
uppfartsvägar, monumental behandling av höjderna samt den stora utsiktsvägen på
höjderna: »Kullarnas väg». Gatunätet blev fastställt 1907, men kunde icke
oförändrat komma till utförande, emedan man — i motsats till i
tävlingsförslagen — ej tillräckligt följt terrängen och ej löst Kungsportsavenyens
avslutning.
Det mest storstilade draget i denna plan, »Kullarnas väg» — kantande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
