Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stads hälso- och sjukvård. Av KARL JOH. GEZELIUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på landsbygden föreskrivits, utkom december 1857 en kungl. förordning, om
att även i städerna permanenta sundhetsnämnder skulle inrättas för
handha-vande av den allmänna hälsovården, och skulle ledamöterna till dessa
nämnder väljas på sockenstämmor och till det antal, som med hänsyn till stadens
folkmängd och andra förhållanden av sockenstämman prövades nödigt.
Såsom rådgivande till dessa nämnder skulle polismästaren (där sådan funnes),
en av magistratens ledamöter och stadsläkaren eller, där sådan ej fanns, annan
läkare tjänstgöra. Till socken- och sundhetsnämndernas tjänst utgav Kgl.
Sundhetskollegiet en handbok innehållande förhållningsregler för hindrande
eller hämmande av farsoter, bland vilka ingick torrläggning av marken,
ordentlig renhållning, kontrollering av luftväxling i bostäderna och
besiktning av födoämnen m. m. Enligt denna förordning utsågs en sundhetsnämnd
i Göteborg år 1858.
För fullgörande av sitt åliggande att vaka över de förhållanden, som
an-ginge allmänna hälsovården, skulle nämden uppdela staden i distrikt och för
vart och ett av dessa utse en eller flera av sina ledamöter, som det skulle
åligga att utöva denna tillsyn.
Med ledning av Sundhetskollegii råd och anvisningar skulle nämnden ha
uppmärksamheten fästad på ortens sundhetstillstånd och de förhållanden,
som kunde anses inverka menligt därpå, att vidtaga eller föreslå de
åtgärder, som kunde anses nyttiga eller nödiga till förekommande eller
undanröjande av en allmännare sjuklighet, att hålla i beredskap
möjligheter för sjukplatsers utökande vid utbrytande farsoter, för vilket
ändamål den skulle gå i författning om inrättande av särskilda sjukhus eller
sjukrum, där sådant befunnes lämpligt eller nödigt. Karantäner och
spärrningar inrikes orter emellan förbjödos, men skulle dock fartyg,
kommande från annan inrikes ort, där smittsam sjukdom utbrutit, undersökas
vid ankomsten till frisk ort och hållas avskilt högst 2 dygn efter det sjuk
person blivit landsatt eller fartyget anlänt, dock utan hinder för fartyget
att under denna tid lossa eller lasta, om därvid ingen förbindelse ägde rum
med ortens innevånare.
Den sundhetsnämnd, som utsågs, bestod utom av ordförande av 12
ledamöter, av vilka 8 blevo uppsyningsmän inom vart sitt distrikt.
Olika förslag väcktes snart om omorganisation av denna sundhetsnämd,
gående ut på en utvidgning av dess verksamhet, då den gällande förordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
