Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs handel och sjöfart sedan 1860. Av IVAN LIND
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Danmark kom på grund av krigsförhållandena ett livligt handelsutbyte
till stånd, i vilket Göteborg hade särskilda förutsättningar att göra sig gällande.
Likaså ökades starkt handeln på Holland, medan Belgien naturligtvis mycket
litet kommer till synes i statistiken. Englands betydelse snarast minskades,
under det att exporten på Frankrike växte. Handeln på Medelhavsländerna
led särskilt starkt de sista krigsåren. Särdeles viktigt var, att den
transoceanska trafiken ökades, både relativt och absolut, även om också för denna
de senare åren voro mycket prövande. Läget var för denna utveckling
gynnsamt, då Tyskland så gott som helt och hållet var ur stånd att driva
transitohandel och de andra länderna i en mycket hög grad likaså. I
synnerhet fingo nu förbindelserna med Förenta staterna en betydelse som aldrig
förr: i genomsnitt utgjorde sjöfarten på U. S. A. en tiondedel av den
sammanlagda, och Unionen blev en ytterst viktig leverantör av råvaror och livsmedel.
Dessa förbindelser sköttes delvis av det 1914 grundade Rederi-A.-B.
Sverige—Nordamerika, varmed äntligen tillkom en svensk passagerarelinje på
Nordamerika. Krigsåren tillförde sjöfarten en lysande konjunktur, trots de
omfattande krigsförlusterna. Handelsflottan ökades genom nybyggnader —
stadens liksom andra svenska varv upplevde en förut okänd blomstring —
eller förvärvades genom köp. Liksom handeln koncentrerades
handelsflottan till de stora städerna och beredde dem genom de oerhört högt drivna
frakterna stora inkomster. Rederirörelsens omläggning till modern
stordrift, påbörjad redan före kriget genom rederisammanslagningar (framför
allt Transatlantic), fortsattes nu (Svenska Lloyd), så att Göteborg nu för
tiden är hemvist för efter våra förhållanden betydande rederier (utom de
nämnda i synnerhet de broströmska rederierna Tirfing och Ostasiatiska
kompaniet).
De båda åren efter kriget präglades av dettas efterverkningar och inneburo
en för handeln stegrad högkonjunktur, som ej började brytas förrän i slutet
av 1920. Det dröjde mycket länge, innan krigsförhållandena i någon mån
avvecklades — »normalt» har ju läget ej hunnit bliva ännu. Det gällde till
en början att sörja för tillförsel av de varor, såväl livsmedel som råvaror och
fabrikat, på vilka handelsavspärrningen medfört brist. Göteborg blev den
viktigaste vägen för införsel i riket av dessa som av andra varor:
importvärdet var 1919 39,8 %, 1920 29,0 % av rikets — därför att dess hamn ägde
de bästa förutsättningarna att ta emot denna väldiga varuström, som emel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
