Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nykterhetsrörelsen i Göteborg. Av RAGNAR MALM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Över nästan hela den civiliserade världen hade redan i slutet av 1700-talet
krafter uppträtt mot spritdryckerna, och i Amerikas Förenta Stater tog
på 1790-talet läkaren Benjamin Rush initiativet till en allmän bojkott av
rusdryckerna. Han anses därigenom ha givit uppslaget till den organiserade
nykterhetsrörelsen, som nog får sägas ha sprungit fram ur den amerikanska
kulturen. Rush förordade, att man överallt skulle bilda föreningar av aktade
och måttliga män och kvinnor, vilka för att utrota själva dryckesseden skulle
förbinda sig att icke smaka spirituosa. Detta blev ju också själva det bärande
momentet i hela den sedermera framväxande internationella
nykterhetsrörelsen.
Här i Sverige funnos vid denna tid rikliga förutsättningar för ett
nykterhetsarbete. Brännvinet flödade utan någon inskränkning, och redan Urban
Hjärne och Carl von Uinné varnade vältaligt och kraftigt mot denna
folkfiende. Gustav III:s kronobrännerier och den från 1810 alltmer frigivna
husbehovsbränningen ökade dryckenskapen ytterligare, och folklasten nådde
sin kulmen under de närmast därpå följande årtiondena. Ar 1829 uppgick
brännvinskonsumtionen i landet till 46 liter pr individ, och denna
bränn-vinsflod väckte allt flera samhällsbevarande krafter till insikt om
nödvändigheten att något måste göras för att hejda superiet.
I verkligheten blev också en formlig nykterhetsrörelse, ehuru av helt annan
typ än våra dagars, följden av de ansträngningar, som nu från flera håll
gjordes att dämma brännvinsflödet. Adertonhundratalets tidigare
nykterhetsrörelse kom nämligen ej, som initiativtagarna säkerligen tänkt sig, att
gå i helnykterhetsanda. Det blev i stort sett endast brännvinet man
riktade sig mot, även om det ingick i programmet att bruket av vin och öl
skulle ske med stor måttlighet. Ända fram till 1850-talet blomstrade denna
rörelse, som 1837 fått en riksomslutande organisation, Svenska
nykterhets-sällskapet. I detta sällskap lät dåvarande kronprins Oscar (Oscar I) inskriva
sig som förste ledamot, påverkad av sin far, Karl XIV Johan, vilken vid
sin ankomst hit från Frankrike rent av förfärades över brännvinsdrickandet
i hans nya fädernesland.
En närmare skildring av denna måttlighetsrörelse faller ej inom ramen för
vår framställning här. Det torde endast böra erinras om, att den man,
som kanske framför andra lyfte upp den på ett högre plan, var sedermera
domprosten Peter Wieselgren i Göteborg. Utan tvivel riktade han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
