Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det politiska livet och de allmänna valen. Av HENRIK HEDLUND
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nat håll, där det framhölls, att hans val »skulle göra ett stort intryck öfver
hela landet och kanske äfven utanför våra egna landamären. Det rika
Göte-teborg hade valt en arbetare, och detta utan all agitation». Å andra sidan
hade medlemmarne av stadsfullmäktige jämte några andra tillfälligt
närvarande stannat kvar efter senaste stadsfullmäktigsammanträdets slut och
enat sig om den s. k. »börslistan», vilken segrade. Sammalunda skedde vid
följande val.
År 1875 framträder första skymten av offentlig kandidatur. Sedan allmänna
mötet röstat och därvid lämnat övervägande ja åt två nyanmälde
kandidater, hemställde en mötesdeltagare, att desse två måtte ge till känna sin
ställning i dagens viktigare politiska frågor. Den ene var icke tillstädes. Den
andre, Arbetareföreningens kandidat, förklarade sig icke beredd att nu yttra
sig om försvaret och grundskatterna. Men han komme att anse sig som
representant för samhällets medelklass och de arbetande klasserna.
År 1878 hade »småfolket» berett sig för ett kraftigare deltagande i valet med
den påföljd, att två av börslistans män slogos ut. »Det visar sig» — heter
det i en tidning — »att valet icke obetingat bestämmes av de mera förmögne
samhällsmedlemmarne, vilket man hittills antagit som alldeles självklart.»
Med 1880-talets inträde vittna stora valannonser i tidningarna om
skarpare partistrid. Tullskyddsrörelsen hade fått ett energiskt språkrör i en
ny-uppsatt daglig tidning, å andra sidan uppväxte de organiserade
rösträtts-och nykterhetsrörelserna, liksom även socialismen började förkunnas.
Frihandelsvännerna delade sig mera utpräglat i konservative och frisinnade.
År 1884 framträdde också allmänna mötet med vissa reformer i sin
arbetsordning, åsyftande att vinna större avseende åt dess förhandlingar och
effektivitet åt dess utslag. Även icke röstberättigade fingo deltaga i diskussionen,
men ej i omröstning. Också kandidater fingo yttra sig. Där icke klart ja
eller nej förelåg, skulle mötet rösta genom att gå åt höger eller vänster.
Den nya tiden uppenbarade sig omedelbart, i det att en arbetare öppnade
diskussionen och framhöll som oundgängligt villkor för att bli riksdagsman i
Göteborg, att vederbörande skulle verka för allmän rösträtt åt varje
myndig man.
Även nu kom kandidattalet efter omröstningen. En specialkandidat för
nykterhetsfolket och de frireligiösa hade av allmänna mötet antagits. Han
begärde nu ordet och yttrade, att det vore knappast rätt av en kandidat att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
