Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkliga och religiösa förhållanden. Av C. H. THÖLÉN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jade konungen den 27 aug. 1741 bildandet av en engelsk reformert församling
i Göteborg på begäran av engelsmän oeh skottar, som voro anställda i
Ostindiska kompaniets tjänst. Och sedan den tid, då allmän religionsfrihet
blivit rådande, hava ett flertal främmande denominationer fått fotfäste här.
Härtill kommer inflytandet från de frikyrkliga rörelser, som uppstodo i
vårt eget land under förra århundradet. Det var på 1850- och 60-talen,
som denna s. k. nyevangelism först nådde till Göteborg. Den förste mera
betydande ledaren var den kände skolmannen B. C. Rodhe, under vilkens
ordförandeskap »Göteborgs evangelisk-lutherska missionsförening» bildades
den 4 dec. 1861.
Om denna icke-kyrkliga religiösa verksamhet för det närvarande må till
sist några kortfattade notiser lämnas enligt erhållna uppgifter.
Då Svenska missionsförbundet stiftades år 1878, anslöt sig Göteborgs
evang.-luth. missionsförening till detta. Den 16 okt. 1881 öppnades föreningens
stora predikolokal, Betlehemskyrkan. Följande år ändrade föreningen sitt
namn till Evangeliska missionsföreningen i Göteborg, under vilket namn den
fortsätter sin verksamhet och räknar enligt senaste årsberättelsen 1,463
medlemmar. På 1880-talet bildades tvänne nya sammanslutningar,
Mafor-nas missionsförening, som för närvarande har 202 medlemmar, och
Redbergs-lids missionsförening med ett medlemsantal av 338. Dessutom äro anslutna
till Svenska missionsförbundet Betaniaförsamlingen med 43, Burås
missionsförening med 61 och Emigrantmissionsföreningen med 100 medlemmar.
På grund av stridigheter med anledning av den Waldenströmska
försonings-läran bröto sig spridda grupper ut ur den till missionsförbundet anslutna
missionsföreningen. År 1890 bildades så Evang.-luth. missionsföreningen,
som ännu existerar. Andra enskilda tillkallade då och då Evang.
Fosterlandsstiftelsens predikanter. För att leda denna verksamhet konstituerades
år 1896 en kommitté, och så uppstod 1898 Evang. Fosterlandsstiftelsens
Biträ-desförening i Göteborg, sedermera kallad Evangelisk-lutherska missionskrctsen.
Föreningen har sedan 1908 egen lokal, Dutherska missionskapellet, Haga
Nygata 25, och äger 77 medlemmar.
Evangeliska Brödraförsamlingen är gammal i Göteborg. År 1785 erhöll
den kungligt tillstånd att här uppbygga en församlingssal.
Brödraförsamlingen äger fastigheten Kungsgatan 45, där den har sin gudstjänstlokal.
Antalet medlemmar uppgives till 30 ä 40.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
