- Project Runeberg -  Göteborgsbibliografi / 1972-1973 /
15

(1966-2010)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1966, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tuve Tången. Domarring, hög
stensätt-ning, gravfält. [Utg.:] Göteborgs
arkeologiska museum. Gbg [1972]. 8 s. Ill.
litt. (Kulturminne.)

Wigforss, Johan, Livsvillkor vid
Västerhavet för 8.000 år sedan. (Forntid för
framtid. Festskrift till kung Gustaf
Adolf ... Sthlm 1972. S. 86—92.) — Om
fynden från Bua Västergård.

HISTORIA

Behre, Göran, Askim 1721—1815. Sill,
brännvin och statistik. (Askim genom
tiderna. Askim 1973. S. 89—110.)

Behre, Göran, Göteborg och upproret i
Skottland 1745—1746. (Göteborg förr
och nu, 7(1972), s. 5—35.)

Behre, Göran, Sweden and the rising of
1745. (The Scottish historical review,
Vol. LI:2 (1972), h. 152, s. 148—171.) —
Rec. i GP 14/1 1973 av Sven Ulric
Palme; Skulle soldaterna i Göteborg störta
engelske kungen?

Det eldfängda Göteborg. (Vårt Göteborg,
1972, h. 2, s. 6—7.) — Kronologisk
förteckning över de största bränderna i
Göteborgs historia.

Engström, G., Lewin, T., & Öberg, L.,
Soldatgravar vid Sandarna i Göteborg
från 1809. En studie av skelettfynd och
skriftliga källor. (Göteborgs historiska
museum. Årstryck. 1972. S. 27—38.)

Ernby, Eibert, Det krigiska 1600-talet.
Hårt liv, tunga skatter i Askim. (Askim
genom tiderna. Askim 1973. S. 67—87.)

Fagrell, Gunnar, Då var Göteborg
Nordens Venedig. En handelsstad av rang.
(GP 17/3 1973.) — Referat av den
skotske förf. Samuel Laings bok
”Jour-nal of a recidence in Norway during
the years 1834, 1835 and 1836” och av
den engelske förf. och journalisten
Blanchard lerrolds bok ”A
brage-Bea-ker with the Swedes” (1852).

Fagrell, Gunnar, Landshövdingen i
Göteborg som hemlig fredsmäklare. Vårt
krig med England. 3. (GP 13/8 1973.)

Fagrell, Gunnar, 10.000 britter anlöpte
Göteborg. Politiskt örlogsbesök 1808.
Engelska flottan vid Vinga 1808. 1. (GP
24/7 1972.)

Fagrell, Gunnar, Göteborgarna liknar
skottarna och bor i dystert
stenlandskap. Engelska flottan vid Vinga 1808.
2. (GP 26/7 1972.)

Fagrell, Gunnar, Festligt värre på Victory
medan generalen och kungen trätte.
Engelska flottan vid Vinga 1808. 3. (GP
28/7 1972.)

Frängsmyr, Tore, På Ostindiska
kompaniets tid. (Dagens Nyheter 8/10 1972.)

Fallström, Anne-Marie, Göteborgs
folkmängd och befolkningsrörelse 1800—
1840. (Göteborg förr och nu, 7(1972),
s. 37—67.)

Jedcur-Palmgren, Gunnar, Gyllene
sjöfartsår och dystra. Återverkningar i
sjö-fararsocknen Onsala [1750—1815].
(Un-da maris, 1971—1972, s. 65—86.)

Kristoffersson, Kjell, Så kom
landshövd-ingehusen till. (GP 11/6 1973.)

Lärn, Hubert, Bröderna Larssons papper.
(GP 3/6 1973.) -— Om emigrationen till
Amerika över Göteborg.

Rockbergcr, Nicolaus, Göteborgstrafiken.
Svensk lejdtrafik under andra
världskriget. Sthlm 1973. 331, (1) s., (6) pl.—
bl. Ill. (Sverige under andra
världskriget.)

Sandklef, Albert, Allmogesjöfart på
Sveriges västkust 1575—1850. Lund 1973.
(8) pl.—bl-, 927, (1) s., 5 lösa bil. Ill.
litt. reg. (Institutet för västsvensk
kulturforskning. Skrifter. 10.)

Skarin, Ole, Medeltida gränssocken.
Danska utposten i norr blir svenska
”Utlandet”. (Askim genom tiderna. Askim

1973. S. 37—66.)

Åhslund, Bengt, 1800- och 1900-talet. Från
bondebygd till storstadsförort. (Askim
genom tiderna. Askim 1973. S. 111—
176.)

BIOGRAFI

Särskilda släkter

Hoek, D., Jacob van Dijck [1567—1631],
hans härstamning och familj.
(Västsvensk genealogi och personhistoria.
Gbg 1971 (tr. 1972). S. 71—77.)

Wassén, Torsten, Släkten Heuman och vår
skola. (Gamla latinares årsbok, 1972, s.
72—73.) — Hvitfeldtska läroverket.

Maclean, James N.M., The Macleans of
Sweden. Edinburgh 1971. XXVI, 60 s.
Ill.

Spens, Erik, Maclean alias Macklier.
(Västsvensk genealogi och
personhistoria. Gbg 1971 (tr. 1972). S. 160—163.)

Roempke, Gösta, Släkten Rocmpke och
dess förbindelser med Ostindiska
Com-paniet. (Västsvensk genealogi och
per-sonhistotia. Gbg 1971 (tr. 1972). S.
156—159.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbgbibliog/1972/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free