- Project Runeberg -  Göteborgs och Bohusläns fauna. Ryggradsdjuren /
455

(1877) [MARC] Author: August Wilhelm Malm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sista hinna, på fy ögondiameter när till midtför rötterna af
stjertfenans mellersta strålar. Tillbakalagd uppnå dess sista strålar
nämda mål, således fy ögondiam. upp på stjertfenans stödjestrålar.
Framtill är Rf. till början af Anfian helt låg, men blir straxt
derefter dubbelt högre. Analfenan, som börjar en ögondiam. framom
kroppens midt, har i grunden samma form som Rfai; men bafetill
går Anfms sista hudflife upp på Stfms l:sta stödjestrålar.
Tillbafea-lagd nå hennes sista strålar fy ögondiam. längre än ryggfenans.
Bröstfenan tillbakalagd når jemt till anus. Bubskifvan, bukfenorna,
som är rundad eller en hårsmån längre än bred, ligger en största
sfeifdiam. -j- en ögondiam. från nosspetsen; d:o, —- en ögondiam. från
anus, som är skild fråu Anf:an = sfeifvans halfva längddiam.
Skif-vans största diam. är = fy af totallängden. Omkring sfeifvans
likaledes sfeiflika centrum fhinas i en krans 13 hudlappar, af hvilfea den
främsta har nära dubbelt större bredd än de öfriga. Anus ligger
Ify ögondiam. närmare nosspetsen än stjertfenroten. Ryggfenan har
29 strålar, hvilka från och med den 14:de äro ledade. Analfenan
har 25 strålar, af hvilka de 22 sista äro ledade. Stjertfenan, som
baktill är rundadt afhuggen, är längst upptill och derigenom
lifea-som något sned. Den har 10 långa, enkla strålar samt å hvardera
sida, upp- och nertill, 4 stödjestrålar. Huden har i mikroskopet ett
grynigt utseende, af nära lika stora, rundade fjäll(?), med ett och
annat här och der mellanliggande. Bröstfenan har 30 strålar, af
hvilfea de sju, med spetsarna fria, nedra formera en egen lob för
sig. Deu öfra loben tänkt för sig är nästan förfeortadt äggformig;
men genom en inbugtning af kanten öfvergår den i den nedra loben,
hvars omkring 7 strålar hafva fria spetsar. Bukfenans strålar måste
jag lemna oundersökta, såväl hos det beskrifna exemplaret af denna
art, som af de andra; enär mina, materialier ej tillåta så stor
styckning. Af sfeifvans angifna organisation kan man dock äfven sluta
sig till strålarnas antal, eller som jag tror 6 i hvardera. Tänderna
i talrika längs- och tvärrader på mellaufeäkbeuen och i underkäken.
En tand der, af de mellersta, har ett något nerom kronan inkuipet,
cylindriskt utseende. Kronan har en trubbig, upprättstående flik
och en mindre dylik, utåtliggande, på hvardera sida om denna.

Färg: hela kroppen jemte fenorna, dessa helt svagt, skönt
röd-aktigt gul; ofvau på hufvudet och midt åt ryggen mörkast. Strupen
och bufeen ganska ljusa. Pigmentpunkter ytterst små, formera
ingenstädes några samlingar till fläckar. His gul med kopparröd
glans; upptill mörkast. Pupillen rund, svart.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gbgfauna/0469.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free