Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORISK INLEDNING 9Q
bänkar fick professor Lundblad i uppdrag att aftyttra vid
någon bokauktion. Då nationen nu saknade egen lokal,
erbjöd inspektor sitt hus för sammankomsterna. I öfver
tre decennier låg biblioteksfrågan nere. Men den "/ii
1826 beslöt nationen att institutionen skulle återupprättas.
Vid ett möte några dagar senare utanordnades 300
riksdaler banko till det första bokinköpet. Kurator L. F.
Westman åtog sig följande år att vara bibliotekarie. I
en skrifvelse april 1827 vänder sig nationen till kuratelen
för de Hvitfeldska stipendierna, med begäran om anslag
ur denna fond till biblioteket. I nov. samma år fick
nationen derur 200 riksdaler banko. Sedan den tiden har
inrättningen fått orubbadt fortgå.
Vi återvända till professor Rydelius. Vid
nationsmöte ’/u 1730 förklarar han sig, »dels för sin tilltagande
ålderdoms svaghet, dels för sina många och nästan
odrägeliga sysslor skull, nödgad begära ett godt och
behageligit afsked ifrån dänna inspectionsbeställningen, sedan han
densamma efter sina ringa krafter mäd all trohet och
uprichtig wälmening har förestådt i samfälta tolf år, en
månad och femton dagar». Samma dag giorde landsmännen
ett sammanskott afi 20 dukater i guld, hvilka sedermera
bragtes honom. Det svenska tal han vid afskedstilltället
höll har han med egen hand infört i protokollsboken. Vi
meddela här nedan detta tal, som för sin tid torde få anses
som ett mästerstycke af vältalighet. Vi göra detta så
mycket heldre, som det tyckes vara okändt för Erland
Bring, hvilken i sitt »Minne af Andreas Rydelius»
uppräknar dennes tryckta och otryckta skrifter. Talet hade
denna lydelse:
»Gode herrar, I kunnen wil tänka, att iag icke utan sorg och
blödighet skilies ifrån en Nation, med hwilken iag nu uti en och tritio
äår hafwer warit tämel. när förbunden; ty ehuruwiäl iag icke hela din
tiden haft dän äran att wara dess Inspector, så hafwer iag dock uti
Göteborgs stift ännu många wittnen därtill, att Domini
Gothoburgenses alt ifrån min hijtkomst till academien, som skedde annö 1699, haft
fövtroende till mig, och sökt mina råd i deras studier: som iag ock
kan betyga, att större delen af däm, då iag ännu var adiunctus och
Pr:epositus vid communitetet, betjänte sig af min Privata information:
till dess iag omsider, efter dän sal. och mycket berömbliga Profess.
Stridsbergs dödeliga frånfälle blef kallad och förordnad till deras
In
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
