- Project Runeberg -  Minnesteckning öfver Hans Järta /
7

(1874) [MARC] Author: Louis Gerard De Geer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äfven egnade sig åt allvarligare sysselsättningar än dagens
politik. Efter ombytet af tjenst började Järta nu och med
allvar att på den tidens sätt studera lagfarenheten, for på
ting med en Häradshöfding i Dalarne och antecknade flitigt
i en interfolierad lagbok, hvilken sedan begagnades af hans
söner. Såsom protokollsförare i Högsta Domstolen väckte
han genast Calonii uppmärksamhet; hans nit och
skarpsinne gjorde snart denne man till hans gynnare och vän.
Inom kort hade han förvärfvat sådana insigter, att han för
någon tid adjungerades i Svea Hofrätt, och med tiden blef
han, ehuru en oexaminerad jurist, en af Sveriges
lagfarnaste män.

I Oktober 1799 utgaf Järta "Några Tankar om sättet
att upprätta och befästa den urgamla Franska Monarkien",
hvilken skrift emottogs med en sådan begärlighet, att 1700
exemplar deraf utsåldes inom fjorton dagar, och en ny
upplaga måste läggas under pressen. Med en djup och
bitande ironi föreslogos deruti, såsom medel för Franska
monarkiens återupprättande, alla de anstalter, som, i Sverige
vidtagna, mest öfverklagades. Hela skriften är hållen i en
nästan förvillande ton af uppriktighet, och tankegångarne
så öfverensstämmande med det herrskande systemet, att
det måste förefallit de maktegande lika brydsamt att åtala
skriften, som att låta den blifva onäpst. Också skref Järta
till Höijer: "Jag vill vara inkognito till dess det absolut
blifver nödigt att deklarera sig, och då är jag beredd på
ett tappert försvar. Förmodligen behöfves det icke, ty de
äro rädda att göra mera än konfiskera, om de våga det".
Slutet blef ock, att man inskränkte sig till att konfiskera
så mycket som fanns qvar af andra upplagan.[1]


[1] Åtskilliga författare, med E. M. Arndt i spetsen, hafva uppgifvit,
att denna pamflett skulle varit riktad emot Zibet såsom Hofkansler
och försedd med måttot: "Comment peut on être si bête". Zibet blef
emedlertid först två år sednare Hofkansler, och det uppgifna måttot
finnes ej å den tryckta skriften, hvars innehåll icke heller synes kunna
vara särskildt riktadt emot Zibet. — En annan gång spelte Järta
deremot censuren ett spratt genom en ordlek. I en tidning lät han
nemligen insmugla en till utseendet helt oskyldig uppsats, som endast
angaf sig att vilja utreda tillkomsten af de då i Frankrike brukliga
partinamnen "Montagnards" och "Feuillants", hvilka uppgåfvos härleda
sig från "Hertigen Regentens" af Orleans två rivaliserande maitresser,
den ena M:lle Chateau Montagne och den andra M:lle Lafeuille. Men
den dåvarande Hertigen Regenten i Sverige hade två älskarinnor af
hvilka den ena hette Slottsberg och den andra Löf, och öfversättningen
af dessa namn gaf nyckeln till artikelns tillämpning på Svenska
förhållanden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:25:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geerhjarta/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free