Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - År 1860 (Norska frågan m. m.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulle innebära, att frågan äfven hade en unionell
sida, ehuru icke hufvudsaklig. Kungen ansatte mig
också ganska strängt för att förmå mig medgifva, att
ordet borttogs. Jag tyckte själf, att jag vunnit
för stor seger genom detta ords insättande, emedan
det ryckte konungen ur den reserverade ställning,
jag önskat åt honom bibehålla, och föreslog därför,
att hela meningen om frågans norska egenskap skulle
uteslutas, hvilket norrmännen säkerligen hellre skulle
se, än att ordet »hufvudsakligen» finge kvarstå, men
också endast under detta villkor kunde jag uppgifva
detta ord. Inom mig tyckte jag, att kungen genom att
karakterisera frågan såsom »hufvudsakligen norsk»
hade slagit hufvudet på spiken och att norrmännen
bort kunna därmed nöja sig. Kungen skref nu emellertid
till Sibbern, att han efter en lång diskussion med mig
insåg omöjligheten af att ensamt borttaga det tillagda
ordet och därför hade uteslutit hela meningen.
Sibbern ingaf då till kungen en skrift, däruti han
väl uttalade sin tacksamhet för att kungen hade
utelämnat hela meningen hellre än att låta ordet
»hufvudsakligen» kvarstå, men då han förutsåg, att
striden nu skulle fortfara, bad han att få nedlägga
sitt ämbete, för hvilket behöfdes starkare händer
än hans. Denna skrift lämnade kungen till mig för
att visa, i hvilka svårigheter han befann sig. För
ögonblicket fick den dock ingen påföljd.
För oss, som skulle häfda den svenska åsikten,
var det emellertid redan en betänklig sak, att om
än kungen icke i ord uttalat sig i principfrågan,
så hade han likväl faktiskt afgjort ståthållarsaken
i norskt statsråd. För att kunna i händelse af behof
förtaga det ogynnsamma intrycket häraf i Sverige,
anförde jag till statsrådsprotokollet för den 7 april,
omedelbart efter kungens tillkännagifvande om sitt
beslut i norska statsrådet, bland annat, att då den
från Norges sida väckta fråga om ändring i nämnda
grundlagsstadgande blifvit genom beslut i norskt
statsråd undertryckt och vid sådant förhållande
behof af samma frågas unionella behandling ej vore
för handen, hade det svenska statsrådet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
