Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åren 1862 och 1863
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bland alla andra fel, som blifvit lagda förslaget till
last, är äfven att det skulle vara doktrinärt. Intet
omdöme torde dock äga mindre grund än detta. Med mera
skäl kunde Hamilton i sin broschyr mot förslaget
påstå, att »uti det hvilande förslaget har icke
någon grundsats blifvit genomförd, utan synas där
delvis tillämpade nästan alla, äfven de mest stridiga
åsikter, som vid en representations bildande kunna
göra sig gällande.»
Härpå svarade jag i min broschyr: »Statsmannens
uppgift vore lätt att lösa, om den blott bestode
uti att yrka ett konsekvent genomförande af en viss
grundsats. Hvilken som helst kan t. ex. fordra
jämlikhet utan alla inskränkningar, och lika ringa
konst fordras att konstruera samhället på den
turkiska grundsatsen, att allt skall lyda härskarens
vilja.
Hela det konstitutionella statsskicket utgör
redan till sin idé icke annat än en modifikation
af olika grundsatser, och formerna därinom för
nationalrepresentationen kunna härifrån icke utgöra
något undantag. Ännu större modifikationer måste
framtvingas af afseendet på bestående förhållanden;
och bevisen på en representationsforms förtjänster
få icke sökas i det mer eller mindre konsekventa
genomförandet af vissa grundsatser utan i dess
praktiska resultater.»
I själfva verket saknade jag tillräcklig teoretisk
underbyggnad för att jag skulle kunnat, om jag
också velat, uppgöra ett förslag på hvad man menar
med doktrinär grund. För hvarje föreslaget stadgande
tänkte jag tvärt om uteslutande på hvad som var
praktiskt och nyttigt, med förenadt afseende på
det bestående, på förut uppgjorda svenska förslag,
t. ex. det af grefve Spens, och på hvad jag trodde
af den upplysta allmänna meningen fordras. Först
sedan förslagets grunder voro uppgjorda, började jag
studera utländska författningar och några teoretiska
arbeten, såsom Tocquevilles, Guizots och Stuart Mills,
allt för att finna motiver för det förut upprättade
förslaget.
Vid första riksdagen åstadkom den kungliga
propositionen icke synnerligen stor
uppståndelse. De, som ville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
