Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1873 års riksdag och kompromissen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tålighetens himmel se vi åtminstone en stjärna af
första storleken stråla i ständigt ökad glans. Hvem
är talaren med de höga tankarna och de ädla orden,
som eldar fosterlandskänslan i alla bröst och binder
nya kransar af minnets och hoppets skönaste blommor
i hvarje bygd? På hans skuldra hänger purpurmanteln;
det är konungen själf.»
Riksdagen visade genast i början oroande tecken till
allvarsamma brytningar så väl emellan båda kamrarna
som särskildt inom den första, ehuru det där lyckades
att likasom vid förra riksdagen få eniga utskottsval.
Jag gjorde till min uppgift att arbeta för möjligheten
af en samverkan och en öfverenskommelse emellan
kamrarna i de viktigaste frågorna, enär den olika
uppfattningen och hetsigheten hotade att icke
allenast sönderslita dessa frågor utan äfven snart
sagdt alla andra.
Karl Ekman och Stjernblad voro de första, som
uppmanade mig att jämte dem sätta mig i spetsen för
enskilda sammankomster af deras meningsfränder i
ändamål att sedan öppna underhandlingar med andra
kammarens förtroendemän om en lösning af grunderna
för försvars- ,och grundskattefrågorna, som kunde
hafva utsikt att antagas af bägge kamrarna. Med
min obenägenhet för partibildningar yrkade jag,
att hela första kammaren skulle inbjudas till dessa
sammankomster, och jag rådgjorde med bland andra
Hamilton och K. G. Mörner, som jag fann icke alldeles
omöjliga att vilja försöka en uppgörelse.
Därefter inbjödos kammarens samtliga ledamöter till
ett sammanträde på hotell Rydberg, där jag förde
ordet och framlade såsom utgångspunkt ett förslag,
hvartill jag ännu har konceptet och enligt hvilket
riksdagen, under förutsättning, att den hade att
emotse från Kongl. Maj:t förslag till en betryggande
försvarsorganisation, som medgåfve indelningsverkets
upphörande, skulle anhålla, att Kongl. Maj:t ville i
sammanhang därmed afgifva förslag till stadganden,
hvarigenom rustnings- och rotebesvären komme att
småningom minskas och efter 40 år alldeles upphöra,
emot det att skattejorden åsattes sådan bevillning,
som af frälsejord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
