Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vid sidan af politiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äga sin vikt, om man vore säker att alltid finna
de bästa ämnena bland dem, som eröfra de högsta
lärdomsbetygen. Men så är icke förhållandet. Den
högsta dugligheten beror mera af förståndet
än af minnet, och förståndet snarare förslöas
än skärpes af att hållas alltför länge vid en
uteslutande receptiv sysselsättning med böcker,
utan själfständig verksamhet. För dem, som hafva
så goda fattningsgåfvor, att de vid jämförelsevis
unga år kunna uppfylla de skärpta fordringarna,
äro dessa visserligen nyttiga, ehuru äfven för dem
de studier äro mest fruktbärande, som idkas efter
examina. Men man må icke tro, att svårare examina
afskräcka alla dem, som hafva svårt att genomgå
dem. Dessa äro oftast de ihärdigaste, men de behöfva
så lång tid, innan de blifva färdiga, att de sedan
äro för gamla för att blifva så dugliga, som de
eljest kunnat blifva. Man minskar icke på detta sätt
antalet af litterära proletärer, men man ökar antalet
skeppsbrutna. Botemedlet måste sökas annorlunda. I
ett tal på en af nordiska föreningens fester i Upsala
uttalade jag min mening härom sålunda:
»Antalet af dem, som uteslutande ägna sig åt
själsarbeten, är redan större än att samhället kan
bereda plats åt dem alla och hotar att öfverskrida
det antal, som vårt land icke kan umbära för
kroppsarbeten. Botemedlet för en lärd öfverbefolkning
är en af vår tids nya frågor, som för hvarje student
har en omedelbar vikt. Denna fråga får icke lösas
så, att de som vilja lära skola därifrån afstå,
utan hellre på det sätt, att alla, äfven de lärda,
i någon mån deltaga i kroppsarbetet. Man inser redan
nödvändigheten af kroppsöfningar till bibehållande
af kroppens och själens hälsa. Men förr eller senare
måste nog ännu ett steg tagas – från sporten och
idrotterna till det produktiva arbetet. I främsta
rummet torde enhvar småningom nödgas lära sig att mera
än hittills hjälpa sig själf utan biträde af tjänare;
och för de flesta skulle sannolikt också kunna finnas
något slags nyttigt arbete, som icke i sig själft
förefölle dem afskräckande, om de icke blygdes att
därmed förtjäna en del af sitt uppehälle. Det borde
likväl tvärt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
