- Project Runeberg -  En hvar sin egen gentleman /
57

(1894) [MARC] Author: Axel Wallengren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

57
lånade bort dessa pengar! Jag förstockade dumhufvud !
Jag var visst icke riktigt nykter då jag begick denna
oförlåtliga fäaktighet! Jag erkeidiot, som icke ens mins
hvad karlen heter! Jag erkeåsna!» etc., o. dyl.
Jag erkänner ödmjukt det berättigade i dessa sjelf-
förebråelser, och kan icke annat än beklaga det jag,
fattige man, varit en ofrivillig orsak till dessa själs-
affekter. Tro dock icke derför att jag ångrar mitt
sammanträffande med Titulus, eller att jag skäms för
Titrs bekantskap! Fel kan hvarje menniska begå, och
det är fjerran från mig att jag skulle bedöma Tit.
hårdt för denna obetänksamhet. Det är också af grann-
lagenhetskänsla jag hemlighållit densamma, och det
var uteslutande samma känsla af det delikata i situa-
tionen, som tvang mig att förneka skuldens verklighet,
då Tit. nyligen lät stämma mig för densamma.
Då jag nu emellertid genom detta bref vidgår
min gäld till Tit., är det derför, att jag har ett vigtigt
förslag att framställa till Titulus.
Jag står nämligen i begrepp att emigrera till norra
Amerika, och har behof af ett litet rörelsekapital för
att i detta storartade land göra mina industriella ta-
langer fruktbringande. Om derför Tit. ville försträcka
mig ytterligare 934 kronor, blefve jag, för jemnhetens
skull, skyldig Tit. den runda summan af ettusen kro-
nor. Jag gifver Tit. mitt ord på att jag aldrig skall
neka till denna skuld. Och skulle vidriga omständig-
heter — ty hvem kan väl blicka in i Framtiden? —
drifva Titulus att sjelf öfvergifva en karg, men älskad
fosterjord, lofvar jag Tit. att med öppna armar emot-
taga Tit. på New-Yorks hamn, och på alla sätt söka
skaffa Tit. en hederlig bergning.
Stödd på dessa referenser, emotser jag med glädje

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:27:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gentleman/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free