Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUSTRALIEN OCH AMERIKA.
19:de århundradet utförts av vetenskapsmän, och det finns från hela
denna tid, om man frånser ishavskusten, knappast ett enda
forskare-namn av de hänsynslöst genombrytande pioniärernas typ, dessa män
som i de andra kontinenterna spelat en så stor roll. Det är icke en
tillfällighet, att Humboldts resor i Amerika vid århundradets början
väckte ett uppseende sådant som kanske aldrig i forskningens historia
någon annan expedition på vetenskaplig grundval. Och orsaken
härtill! Amerika saknar de stora kulturfientliga öknar, som i de andra
världsdelarna spela en sådan roll, och dess befolkning, ehuru fientlig
och krigisk nog, saknar den motståndskraft, som utmärker negrerna
och de asiatiska folken. Dess högre bergsområden äro koncentrerade
till ett enda bälte, och äro i det hela mindre vilda än många lägre
bergskedjor på annat håll. Verkligt kulturfientlig är endast den väldiga
tropiska urskogen, men även genom denna öppna sig vägar längs
jordens mest storartade flodsystem. I det hela taget är Amerika framför
alla andra världsdelar de stora låglandsflodernas land, och ingen
omständighet har mera än denna bidragit att tidigt ge de vita invandrarna
tillträde till inlandet.
På sådant sätt blev den egentliga Mississippidalen i sina huvuddrag
utforskad redan på slutet av 1600-talet, och under 1700-talet trängde
en rad av djärva resande fram till Nordamerikas västliga bergskedja
och ett par gånger ända fram till isliavet. Men här i den »vilda västern»
fanns dock ännu vid 19:de århundradets början ett vidsträckt
forskningsfält. I Nordamerikas historia är 1803 ett viktigt år, i det
Frankrike då till de förenade fristaterna mot en penningsumma överlämnade
sitt väldiga Louisiana. Detta förvärv gav genast anledning till
utsändande av en stor upptäcktsexpedition under de tvenne officerarna
Lewis och Clark med uppgift att utforska Missouris övre lopp och
därifrån söka en bekvämare förbindelse med västkusten genom någon av
dess floddalar. På samma gång skulle också hela området
vetenskapligt studeras. På ett glänsande sätt löste de båda forskarna under en
treårig färd sin uppgift. Hela det övre Missourisystemet jämte
Colum-biaflodens huvudgren, nu kallad Lewisfloden, undersöktes i detalj,
och de hemvändande mottogos med stora hedersbetygelser såsom de
första, som lyckats övertvära kontinenten i dess mellersta del.
Forskningarna fortsattes sedan av en annan officer Pike i ett något sydligare
område, medan Missisippiflodens källor först 1832 utreddes av
School-craft. Kringströvande pälsjägare medförde under de följande åren
talrika viktiga upplysningar om naturen i den stora bergskedjans
inre, och i deras spår gingo sedan kartläggningsexpeditioner utrustade
av centralregeringen, t. ex. Bonnevilles expedition 1832—36 till Stora
Saltsjön och Snake River, samt Fremonts ännu viktigare resor å hög-
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
