- Project Runeberg -  Geografisk forskning och geografiska upptäckter under nittonde århundradet /
64

(1921) Author: Otto Nordenskjöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AUSTRALIEN OCH AMERIKA.

blev av stor betydelse, att världens blickar nu för en tid riktades mot
Sydamerika. Följden blev att just vetenskapliga forskningsresande
i icke litet antal vände sig till dessa länder. Denna lovande början
avbröts visserligen för en tid genom revolutionskrigen. Minst kännbara
gjorde sig dessa i Brasilien, och dit vände sig till en början forskningen.
Eschweges vidsträckta geologiska resor och prinsen av Wiecl-Neuwieds
forskningar i det östliga kustområdet 1815—17 bidrogo väsentligen
att öppna den brasilianska naturens hemligheter, och Martius’ och
Spix’ stora resor vidgade dessa kunskaper in över det stora inlandet.
Något senare i tiden, på 1840-talet, falla Castelnaus resor i hjärtat av
Måtto Grosso.

Alla dessa ansträngningar förslogo dock föga inom dessa oerhörda
vidder med deras otillgängliga urskogar och för europeer ofta mycket
farliga klimat. En vändning inträffade i början av 1870-talet, då
regeringen själv på allvar började intressera sig för och organisera
forskningsarbetet, visserligen i allmänhet under ledning av europeeiska eller
nordamerikanska vetenskapsmän. Men arbetet som förelåg var också
stort, och ännu skola länge väldiga urskogssträckor här förbli okända,
ehuru sedan århundraden trafiken kring Amazonas’ huvudlinjer varit
livlig nog, och den ene forskaren efter den. andre har genomkorsat
kontinenten och lämnat oss åtskilliga ypperliga skildringar av dess
natur. Bland dem, som tidigast och i den mest levande form givit oss
en sådan berättelse är tysken Pöppig, som 1827—32 vistades
särskilt i Chile och Peru, och sedan med några få infödda följeslagare i båt
begav sig utför den då mycket litet kända Huallaga, som genom vilda
bergsklyftor förde honom genom de östliga Cordillererna, tills den
slutligen genom en sista klipport plötsligt träder ut på den ändlösa slätten
med dess väldiga, majestätiska skogar, det mäktigaste uttryck för
tropisk fullhet och rikedom, som finnes på vår jord. De berömda
naturforskarna Wallace och Bates må ej heller glömmas. Själva
huvuddragen av Amazonas’ hydrografi voro redan vid denna tid någorlunda kända,
men för att klarlägga alla förgreningar i detta underbara nät av
strömmar, bland vilka flera höra till de största på jorden, har ingalunda
det 19:de århundradet räckt till. Till den tidigare forskningen höra
Chandless’ vidsträckta resor i Purüs och Juruås floddalar, medan
Jules Crevaux efter framgångsrikt arbete i Guyana och övre
Orino-kodalen kring 1880 grep sig an med en serie viktiga undersökningar
särskilt kring de stora nordliga Cordilleratillflödena till Amazonas,
Putumayo och Japurå. Bland expeditioner, som något senare väckt
den största uppmärksamheten, voro Karl v. d. Sleinens två stora
resor till Xingu, som han utforskade i hela dess längd, och där han bland
annat gjort mycket intressanta studier bland lågtstående, dittills

64

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:37:23 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geo19arh/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free