Geodetisk mätningskunskap / 131 (1876) Author: Johan Oskar Andersson Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Femte kapitlet. Instrument för utsättning af räta vinklar, m. m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 97.


samt vrider korstaflan tills s synes i spåret c d. Är
korstaflan felfri, så skall t synas i spåret a b, hvarom ej så kan
midt för t en signal u utsättas, som
påtagligen ligger symmetriskt mot t i
förhållande till en mot a b vinkelrät linie e v.
Om derför t u halfveras och en signal
utsättes i v, så utvisar t v det sökta felet.
Man kan således äfven med en felaktig
korstafla utstaka räta vinklar.

103. Korstaflans användning. Hvad
sättet att använda korstaflan beträffar, så
torde väl knapt någon förklaring behöfvas.
Imellertid må påpekas, att man, när
korstaflan skall noga inriktas i en linie,
kommer säkrast och snabbast till målet
genom att bestämma den punkt, der dess stake bör nedsättas,
med ett lodsnöre eller en hjelpstake. Föröfrigt lodas alltid
staken vid noggranna mätningar, och man förvissar sig att
taflan står rätt genom att i båda riktningarne efterse om
spåret ligger i stakplanet.

Fig. 98, 99.


Korstaflan kan användas tör

1) att från en punkt i en
gifven rät linie staka en linie, som
bildar räta vinklar med den gifna
linien;

2) att genom en punkt utom
en gifven rät linie staka en linie,
som bildar räta vinklar med den
gifna linien (man går försöksvis till
väga och har nått målet, när den
gifna punkten synes i det ena spåret
samtidigt som den gifna linien sammanfaller med det andra);

3) att bestämma en punkt c mellan och i linie med två
punkter a och b (man går försöksvis till väga och har
funnit den sökta punkten, när a och b synas i spåret);

4) att från en punkt i en cirkelkurva, vinkelrätt mot
kurvan staka en linie [man utsätter (fig. 99) i kurvan två
symmetripunkter a och b till den gifna punkten c, halfverar
kordan a b i d och stakar från denna punkt en linie, som
med a b bildar räta vinklar];

5) att genom en punkt staka en linie, som är parallel
med en gifven linie: Man stakar genom punkten vinkelrätt
mot den gifna linien en linie och vinkelrätt mot den
sistnämnda linien äfvenledes en linie, som blir den sökta; eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>