Geodetisk mätningskunskap / 269 (1876) Author: Johan Oskar Andersson Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Mätningslära - Tionde kapitlet. Horisontalmätning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ofvanstående schema torde för ifrågavarande sätt att
utjemna mätningsfelen lämpligen böra användas vid
triangelsidornas beräkning.

Har på detta sätt felutjemning och sidoberäkning blifvit
gjorda för en hufvudgrupp, så utföres motsvarande
operationer vid anslutningsgrupperna enligt samma grunder. En af
hörnpunkterna i föregående grupp tages då till polpunkt och
föröfrigt förfares som vid hufvudgruppen, blott med den
skilnad att de sidor och vinklar, som gruppen har gemensamt
med den föregående gruppen, ej få ändras. I
anslutningsgruppen Ⅵ, Ⅶ, Ⅷ, Ⅸ (fig. 192) blir 5 polpunkt; men
vinklarne a₄, b₄, c₄, a₅, b₅, c₅ få ej ändras. Man har alltså
för denna grupp att i formeln (195) sätta n = 4 och att i
formeln (198) ej medtaga logaritmdifferenserna z₄ och z₅ för
dessa vinklar.

Ehuru ofvan afhandlade felutjemningssätt ej kräfver
mycken tid, kan man understundom, t. ex. när mätningen
blifvit verkstäld med en fin teodolit och nätet ej har stor
utsträckning, vinna tid genom att göra en felutjemning efter
smak. För att på detta sätt lyckas, fordras dock vana och
skarpsinne.

För att få öfverskådlighet af triangelnätet brukar man
upprätta en öfversiktskarta i någon af skalorna ¹⁄₁₀₀₀₀ till
¹⁄₂₀₀₀₀. Detta sker enligt längre fram angifna grunder.

        Fig. 193, 194.


200. Excentrisk vinkelmätning. En del
triangelpunkter, såsom tornspiror m. fl., äro af den beskaffenhet, att
teodoliten ej kan öfver dem centreras. Man får derför ställa
teodoliten vid sidan af sådane punkter och genom mätning
af den excentriska vinkeln, excentricitetslinien och dess
vinkel med en af de excentriska sidorna bestämma den
centrerade vinkeln. Ehuru detta
mätningssätt egentligen förekommer
inom den högre geodesien och
blott sällan vid triangelnät af 4:de
ordningen, så torde det likväl
vara på sin plats att derför i
korthet redogöra.

Antag (fig. 193) s vara
triangelpunkten och s͵ den station
i hvilken man har uppstält
teodoliten, φ och γ vara de
uppmätta vinklarne (alltid räknade
från venster till höger relativt till s͵ s), e vara
exentricitetsliniens längd samt a och b de genom en approximativ

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>