Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Mätningslära - Tionde kapitlet. Horisontalmätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
203. Noggrannhet vid triangelmätning af 4:de ordningen.
På grund af åtskilliga under öfningarne med Teknol.
Institutets elever verkstälda mätningar i det af topografiska kåren
upprättade triangelnätet för kartläggning af Stockholms stad,
hafva vi vid resultatens Jemförande trott oss finna, att nian
med 12 à 15 centimeters teodolit, med nonieutslag om 20 à
10 sekunder, kan vid tvåfaldig mätning (en gyrus i
hvardera läget) påräkna, att det sannolika felet, hvarmed en
punkt blir bestämd i förhållande till någon af sina
grannpunkter, är ¹/₁₀₀₀₀ à ¹/₁₅₀₀₀ af punkternas afstånd
(triangelsidans längd).
Jordan angifver det sannolika felet i sidornas längder
vid nät af 4:de ordningen till 5 à 10 centimeter; Franke har
vid undersökningsmätningar med en 12 centimeters teodolit
med 20″ nonieutslag (2 gyrusmätningar i ena och 1
gyrusmätning i det andra läget) fått det sannolika felet att vara
0,000081 meter för 1 meter.
Detaljmätning.
204. Det har uti inledningen blifvit talat om två olika
slags detalj mätning: koordinatmätning och grafisk mätning. Då
vi nu gå att behandla koordinatmätningen och den grafiska
mätningen hvar för sig, torde det vara på sin plats att
påpeka, det den systematisering, som ansetts nödig i det
följande, ingalunda angifver, att de, under hvardera behandlade
olika metoderna i praktiken äro af hvarandra oberoende.
Terrängförhållanden och för handen varande omständigheter
kräfva nämligen i allmänhet, att olika metoder användas i
samband med hvarandra; men för att kunna göra detta på
bästa sätt, måste man känna hvarje metods karakter, dess
fördelar och olägenheter.
Såväl med anledning af ändamålet med detta arbete,
som med anledning af den principiela indelningsgrund,
hvilken författaren ansett sig böra fasthålla, har han i det
följande företrädesvis tänkt sig definitiva mätningar i större
skalor. De approximativa mätningssätten hvila på samma
principer som de definitiva. Skilnaden består i allmänhet
blott uti, att man, lämpande sig vid de förra efter den mindre
skalans förmåga att uttrycka och det speciela ändamålet,
begagnar sig af de förenklingar och de genvägar som
minskade anspråk på noggrannhet möjliggöra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
