Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Mätningslära - Tionde kapitlet. Horisontalmätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lämpligt förlagda trianglars sidor. I pl. 5, fig. 198 finnas
två hufvudtrianglar A B C och A C D, hvilka hafva den
gemensamma baslinien A C och bitrianglarne A E F, A E H
och E G C, uppkomna tillföljd af att linierna E F, E H och
E G blifvit förlagda ut efter de inre gränslinierna.
Vid valet af stomlinier bör man tillse, att ej flera
trianglar erhållas än hvad för säker kontroll och lätta
mätningsoperationer äro nödiga, att triangelsidorna smyga sig så nära
som möjligt intill figurens gränslinier, på det att korta
ordinater må erhållas, och att ej för spetsiga afskärningsvinklar
(isynnerhet vigtigt vid hufvudtrianglar) erhållas. Dessa
vilkor komma ofta i strid med hvarandra, och då återstår att
söka det fördelaktigaste jemkningssättet.
Sedan grundstommen blifvit utstakad, mätes samt
utsättes på hvarje eller hvarannan kedjelängd nummerstickor i
samtlige stomlinierna, hvarvid alla skärningspunkter mellan
stomlinierna äfven noggrannt bestämmas. Öfver denna
stommätning föres ett särskildt protokoll (pl. 5, fig. 199), i hvilket
man genom pilar antyder mätningens riktning i hvarje linie
och uppskrifver afstånden vinkelrätt mot linien. Man mäter
för kontrolls skull äfven sådane afstånd som ej äro teoretiskt
nödvändiga för stomfigurens uppritning. Sålunda böra äfven
afstånden F E, E H och E G mätas. Att
mätningsresultatet uti förevarande fall i väsendtlig mån kommer att bero
på den noggrannhet, hvarmed baslinien A C mätes, säger
sig sjelf.
Detaljmätningen verkställes för hvarje linie på sätt som
i föregående är visadt. Då fältet har större utsträckning, är,
för att undvika ett oredigt protokoll, lämpligt att föra ett
särskildt sådant för hvarje linie. Man har då att benämna
linien med samma bokstäfver som i stomprotokollet (se i
fig. 200, protokollet för A D). Under mätningen af
abskisslängderna bör man äfven kontrollera den föregående
stom-mätningen.
Fig. 201, pl. 5 visar stomlinierna till ett stort fält. Två
eller om man så vill fyra hufvudtrianglar (båda
diagonalerna anses uppmätta) finnas, och till dessa äro anslutna de
stomlinier af 2:dra ordningen (streckade) hvartill detaljerna
hufvudsakligen komma att anknytas. Sistnämnde linier äro
i allmänhet så utdragna, att kontrolltrianglar erhållas. För
att upptaga åkrar etc. i fältets inre, förläggas dessa linier
ungefärligen vinkelrätt mot åkrarne och företrädesvis der,
hvarest brytningar ega rum. Vid stommätningen böra
hvarje linies skärningspunkter med andra stomlinier noga
bestämmas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
