- Project Runeberg -  Lärobok i Geologien med särskild tillämpning på Sverige och dess landtbruk /
84

(1868) [MARC] Author: Carl Erik Bergstrand - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Emellertid verka solstrålarne, särdeles på ispelarens södra sida, så att blocket slutligen förlorar jemnvigten och faller öfverända, hvarefter samma fenomen åter förnyar sig. På detta sätt kunna större block transporteras fram öfver isfältet fortare än isen sjelf hinner skrida nedåt.
Vid gletschernas nedre ända, der isen smälter och gletscherströmmen tager sin början uppstår merändels ett ishvalf eller en isport, genom hvilken vattnet utträder. Dessa bäckar medföra från moränerna sand och grus m. m. Man har beräknat, att Unteraargletscherbäcken i Augusti månad på 24 timmar medför 1,673 skeppund grus och stenar.
Det vatten, som uppstår vid gletscherisens smältning, säges hafva en skarp och sammandragande smak, det stillar törsten föga och utöfvar en laxerande inverkan på matsmältningsorganerna.
Gletscherströmmarna (hvitåarna) medföra slampartiklar och lerartade ämnen, hvilka sedan afsätta sig i dalarna och bilda särskilda jordaflagringar på det sätt, som i föregående kapitel blifvit närmare omnämndt.
De berg, på hvilka gletschern framskrider och utmed hvilkas väggar ismassans sidor framglida, blifva afnötta, repade och slipade. Häraf kan man sluta till, att glacierer fordom funnits, äfven på åtskilliga andra ställen, der sådana numera saknas. Sålunda vet man med säkerhet, att gletscherna i de Schweiziska alperna fordom haft en vida större utsträckning än nu för tiden. I Aardalen t. ex. finner man bergen polerade och streckade ända till 1,500 fot öfver dalens botten. Aardalen och Rhonedalen hafva fordom sträckt sig ända till Jurabergen; och de erratiska block och samlingar af grus m. m., som finnas utmed Jurakedjan, hafva genom gletsclieris blifvit transporterade dit från Alperna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:51:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geolgn/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free