Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bäfningarna och de långsamt försiggående rubbningarna i jordskorpan den utsträckning och storartade karakter, att de ej gerna kunna förklaras såsom en följd endast af brinnande kol- eller skifferlager i de yttre delarna af jordytan. Uti nästa hufvudafdelning, som kommer att behandla läran om bergarterna, få vi ytterligare tillfälle att något vidröra neptunisternas förklaringsgrunder för de vulkaniska fenomenerna.
§ 27. Utbrända vulkaner.
Många vulkaner äro numera hvilande eller hvad man kallar utbrända; t. ex. Solfataran nära Vesuvius. Likaså finnas slocknade vulkaner uti Auvergne och Yivarais i Frankrike samt på flera ställen i Tyskland m. m. Att de varit verksamma i fordna dagar, gifver sig tillkänna genom de lemningar af lava och andra vulkaniska produkter, som förekomma omkring de ännu qvarstående krateröppningarna. Ur några af dessa utbrända kraterer uppstiga ännu gasarter, ehuru numera aldrig några egentliga vulkaniska utbrott eller utströmningar af lava ega rum.
Man talar visserligen om utbrända och hvilande vulkaner, likväl kan man ej med visshet veta, om de alltid skola förblifva i detta tillstånd af hvila. Man har exempel på, att vulkaner, som på 600 och 1000 år eller derutöfver ej varit i verksamhet, helt plötsligen företett våldsamma utbrott. Vanligtvis har man iakttagit, att ju mera sällan en vulkans utbrott återkommer, desto fruktansvärdare pläga dessa utbrott vara. De vulkaner, som nästan ständigt äro i verksamhet, ega deremot vanligen eruptioner af en jemförelsevis mindre våldsamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
