- Project Runeberg -  Lärobok i Geologien med särskild tillämpning på Sverige och dess landtbruk /
112

(1868) [MARC] Author: Carl Erik Bergstrand - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

112 Infusionsdjurens betydelse för landtbruket.
en välgörande inverkan på kulturväxternas fortbildning. Den bördiga s. k. marschjorden, som uppkommer då smärre sjöar och vikar torrläggas, har för denna sin egenskap en stor del att tacka den halt af infusorier, som en sådan jord alltid innehåller. Det är naturligt, att leraningarna efter djur alltid skola erbjuda en stor rikedom på näringsämnen för växterna. Uti det slam, som floderna medföra till sina mynningar och afsätta såsom deltabildningar, förekomma Bacillarier och andra infusorier i mängd. Sålunda har man t. ex. funnit, att det slam, som Nilfloden medförer. innehåller från 5 till 10 procent organiska beståndsdelar, bildade af infusorier. Man har beräknat, att på detta sätt årligen omkring 34 millioner centner mikroskopiska organismer nedföras till Nilens delta, hvars fruktbarhet följaktligen är en skänk af dessa små varelser.
De mikroskopiska djuren äro dessutom alltid att betrakta såsom förelöpare för utvecklingen af högre lifsformer. För att begagna ett bildligt talesätt har man kallat dessa lefvande organismer för civilisationens pionierer. På berg och nakna klippor samla sig neraligen stoftpartiklar eller en massa af, så att säga, skendöda infusorier, som vindarna föra med sig. Uti ett sådant skikt af stoft gro några alger, lafvar eller mossarter, hvilkas sporer eller groddkorn blifvit äfven genom vindarna ditförda. De små plantorna tjena att binda stoftet och qvarhålla fuktigheten, klippan erhåller snart ett grönt öfverdrag och ett lager af humus bildas så småningom utaf leraningarna efter de växter och djur, som dö och förruttna. Stoftlagret ökas emellertid utan afbrott och infusorierna väckas till lif, sedan nödig fuktighet tillkommit. 33ergytan förvittrar dervid efter hand och dess beståndsdelar blifva tjenliga till växtnäringsämnen. Så snart jordlagret erhållit tillräcklig tjocklek, börja gräsarter att växa upp och efter några år

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:37:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geolgn/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free