Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ehuru här ingalunda kan komma ifråga att lemna någon fullständig redogörelse för mineraliernas fysiska och kemiska egenskaper, eftersom endast några få mineralier behöfva särskildt upptagas och beskrifvas i och för framställningen af grunddragen till bergartsläran, så anse vi oss ändock böra i korthet nämna ytterligare några ord om vissa bland de här ofvan uppgifna allmänna egenskaperna hos mineralierna.
Den omständigheten, att mineralierna vanligtvis framträda i regelbundna geometriska figurer (kristaller), hör onekligen till de mest underbara företeelser i naturen. Man har försökt att sammanföra de olika kristallformerna i några bestämda grupper eller systemer, allt eftersom kristallerna förekomma utbildade i vissa riktningar eller med sina planer, kanter och hörn befinnas symmetriskt begränsade med hänseende tiil de linier, kallade axlar, hvilka man tänker sig gå genom en kristalls medelpunkt. Sålunda har man uppställt sex särskilda kristallsvstemer, allt efter axlarnas antal, storlek och lutning.
1. Det reguliera systemet har 3 mot hvaran dra vinkelräta och lika stora axlar.
2. Det qvadratiska systemet har 3 likaledes mot hvarandra vinkelräta axlar, men af hvilka endast tvenne äro lika stora och kallas biaxlar; den tredje benämnes hufvudaxel och är antingen större eller mindre än biaxlarna.
3. Det hexagonala systemet har 4 axlar, af hvilka 3 äro biaxlar och ligga i samma plan samt bilda lika stora vinklar med hvarandra; hufvudaxeln är större eller mindre än biaxlarna och är vinkelrät mot deras plan.
4. Det rhornbiska systemet har 3 mot hvarandra vinkelräta axlar, hvilka alla äro af olika storlek; någon bestämd hufvudaxel finnes derföre icke.
5. Det monoklinometriska systemet har äfvenledes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
