Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184 Syenit.
väl som fältspaten meddela åt jorden lösliga och för växtligheten värdefulla beståndsdelar.
Syeniten har erhållit sitt namn efter den fordna staden Syene (numera Assuan) uti Egypten, hvarifrån under Romerska väldet byggnadssten och pelare m. m. hemtades till Italien.
Bland dessa från Egypten hemtade bergarter torde likväl flera hafva bestått af endast vanlig granit, ehuru de allesammans fingo bära namnet syenit. Flere af de gamle Egyptiernas obelisker och tempel äro emellertid uppförda af syenit.
Den i Upland förekommande syeniten benämnes af flera författare hombleiiäegranit, emedan den är alltför qvarts- och glimmerhaltig, för att vara en verklig syenit. Då likväl den i trakten af Ultuna befintliga bergarten är så utmärkt väl karakteriserad genom sin blåfärgade qvarts (safirqvarts), så skulle man kunna kalla denna varietet af syenit eller hornblendegranit för Ultunasyenit, dels emedan den derstädes finnes bäst utbildad, och dels derföre, att bergarten i denna del af Upland erhållit sin största användning. De storartade ladugårds-, stall- och schäferibyggnaderna vid Ultuna äro nemligen helt och hållet uppförda af denna syenitart, likaså är materialet till den nya stenfoten kring Upsala Domkyrka hemtadt från trakten af Ultuna och andra ställen inom Bondkyrka socken.
En särskild varietet är vidare den s. k. zirkcnsyeniten i södra delen af Norge samt på Grönland. Denna syenit karakteriseras af mineralet zirkon, som öfverallt finnes i temligen stor mängd inväxt uti bergarten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
