Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264 I örvittringens betydelse för jordbruket.
upptager kolsyra. Man har emellertid svårt att förstå, huruledes- växterna skola kunna tillegna sig fosforsyran, då den träffas i så olösliga föreningar. Naturen bereder sig dock utvägar äfven härvidlag, Sålunda har i det föregående blifvit visadt, huruledes kolsyrehaltigt vatten, hvilket alltid uppstår i en jord, innehållande förruttnande ämnen, erhåller en viss förmåga att så småningom lösa kroppar, hvilka eljest äro i rent vatten olösliga. Äfven hafva vi sett, att vissa salter, såsom svafvelsyrad ammoniak, koksalt och chilesalpeter m. fl., meddela åt vattnet en större lösningsförmåga. Slutligen må vi ihågkomma, huruledes genom förvittringen af fältspatsarter och andra silikater alltid i jorden uppstå kolsyrade alkalier, hvilka inverka sönderdelande på fosforsyrans föreningar, så att dessa blifva för växterna tillgängliga. Häraf inses, att då landtmannen använder vissa mineralsalter, t. ex. svafvelsyrad ammoniak, chilesalpeter och koksalt m. m. såsom gödningsmedel, så är deras verkan stundom indirekt, derigenom att de bidraga att försätta andra i jorden förutvarande ämnen i en för växterna mera lämplig form.
Då ingen växt kan bringas till fullständig utveckling och mognad utan närvaro af fosforsyra, så fordras, att de fosforsyre haltiga mineralierna måste i naturen vara ytterst allmänna eller allestädes tillgängliga, för att hvarje jordart må kunna erhålla sin tillbörliga del deraf. Ett och annat fosforsyrehaltigt rnineral har visserligen sedan längre tid tillbaka varit kändt, men dessa mineralier hafva blifvit så sparsamt anträffade, att man ej ensamt der-ifrån kunnat förklara fosforsyrans förekomst i åkerjordarterna. Det var egentligen först Fownes, som år 1844 genom direkta undersökningar visade, att fosforsyran ingår såsom beståndsdel uti våra allmänna bergarter. Han fann fosforsyran t. ex. i postlinslera, som uppstått genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
