- Project Runeberg -  Lärobok i Geologien med särskild tillämpning på Sverige och dess landtbruk /
304

(1868) [MARC] Author: Carl Erik Bergstrand - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bland cephalopoderna intager Orthoceratitemas familj främsta rummet. Dessa djur äro till sin byggnad af lika beskaffenhet som Nautilus, ehuru alla kamrarne voro ställda i rak linea. Genom alla kamrarne gick ett rör (siphon) längs hela orthoceratiten, hvars längd stundom gick till flera fot. I synnerhet allmänna äro de i Westgötha-kalken, t. ex. Orthoceras Ludense. Ett annat med Orthoceras samtidigt slägte Tar Lituites, såsom L. gigantens och lituus, hvilka voro till en del vridna i plan spiral. I yngre siluriska formationen motsvaras dessa slägten af Phragmoeeras (t, ex. Phr. ventricosum). Af gasteropoder må nämnas slägtet Euwmphalus från Gotland och Dalarne samt Turitella. Arter af slägtet Avicula, tillhörande de vanliga musslorna, förekomma äfven på Gotland. Särdeles talrika voro äfven de s. k. brachiopoderna; t. ex. slägtena Leptcena och Orthis, af hvilka det förra igenkännes på sina tunna, strimmiga och tätt bredvid hvarandra liggande skal, och det sednare derpå, att ena skalet är mindre och platt, men det andra större och kupigt. På Gotland och i Skåne finnes dessutom en mängd arter af Spirifer, Terebratula, Pentcuneras, Lingula, Atrypa m. fl.
Af stråldjur har man i Sveriges öfvergångsformation funnit omkring 250 arter, hvaraf ungefär 200 på Gotland. De äldre, Echinosphoeriterna, äro runda och likna sjöborrar; de yngre, Encrinitema så kallade, likna sjöliljorna med stjelkar och armarna samlade öfverst i en krona.
Den paläozoiska periodens koralldjur skilja sig från nutidens derigenom, att de inre lamellerna äro ordnade efter fyrtalet eller multipler deraf, då deremot sextalet är utmärkande för neozoiska koraller. Endast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:51:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geolgn/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free