- Project Runeberg -  Lärobok i Geologien med särskild tillämpning på Sverige och dess landtbruk /
306

(1868) [MARC] Author: Carl Erik Bergstrand - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Man har uti Europa och. Amerika velat särskilja tvenne regioner af den siluriska formationen, nemligen en sydlig och en nordlig. Den förra sträcker sig från Petersburg och Onega öfver Gotland och Sveriges fastland, Norge, England, Irland och norra Frankrike till N. Amerika omkring de stora insjöarna derstädes. Den sednare eller sydliga regionen går från Ural öfver Mosknu, Böh-men, Sachsen, södra Frankrike, Spanien och Portugal.
Af det föregående hafva vi sett, att den siluriska formationen i Westergöthland förekommer i samband med eruptioner af trapp eller diabas. Men då man finner, att de underliggande petrifikatförande lagren ej blifvit rubbade ur sitt horizontella läge, så har man velat betvifla möjligheten deraf, att trappen uppträngt gångformigt genom desamma, så mycket mera som man hvarken på Kinnekulle eller de öfriga Westgöthabergen lyckats upptäcka några ställen, den man sett trappen i form af gångar genomsätta de underliggande lagren. Ultraneptunisterua hafva också derföre anfört detta förhållande såsom ett bevis för den åsigten, att trappen skulle vara en bildning på våta vägen, ehuru den nu saknar alla spår af organiska lemningar. Likväl har man i andra länder, t. ex. bland Hebriderna på ön Skye funnit massor af trapp, som öfvertäcka underliggande horizontella skiktade bergarter samt genom ådror och gångar sträcka sig ned till andra plutoniska massor på större djup. Den största af dessa gångar, som man vid hafskusten kunnat likasom i genomskärning närmare iakttaga, har visat en mäktighet af ej mindre än 100 fot. Det är alltså ganska sannolikt, att t. ex. trappen på Kinnekulle likaledes bildar gångar genom de underliggande lagren.
Fahlbygdens kullar i mellersta delen af Westergöthland ligga allesammans på en enda fullkomligt samman-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:51:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geolgn/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free