Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mulljordarter. Till de alluviala jordarterna höra äfven de s. k. mulljorclarterna. Bildningen af mylla försiggår öfverallt i skogar, beteshagar och alla andra med växter beklädda platser. Man plägar åtskilja barrskogsmylla, löfskogsmylla o. s. v. På vissa ställen, såsom i närheten af åar, sjöar och vattendrag, samlas ofta snäckskal och dylikt i det öfversta matjordslagret eller myllan; man kallar dessa bildningar snäckmylla. Ej så sällan träffar man på låglandta ställen lager af svart jord eller svartmylla, innehållande mer eller mindre söndergrusade snäckor i stor mängd. Vid jordens plöjning blifva. snäckorna vanligen uppkastade och blottade. Dessa snäckor tillhöra sött vatten och finnas vanligen inbäddade i de aldra öfversta jordlagren. Ehuru myllan bildar lager af högst ringa mäktighet, vanligen ej mera än en half fot eller derunder, så uppkomma deraf emellertid åkerjordarter af den mest utmärkta beskaffenhet. Varaktigheten af dessa jordarters bördighet beror dels af raulljordens mäktighet, dels af alfven eller det jordlager, som ligger närmast under myllan. Är alfven 3and eller grus (krosstens- eller rullstenslager), så är mulljordens fruktbarhet snart öfvergående; är alfven deremot lera eller mergel, så hör detta till de i agronomiskt hänseende mest fördelaktiga förhållanden.
§ 94.
Jordarternas afdikning.
Innan man företager sig en så genomgripande och tillika så kostsam grundförbättring som åkerjordens fullständiga afdikning och rörläggning, är nödvändigt, att man först noga undersöker alfven och grundvätt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
