Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smältningen om våren grundvattnet framträder närmare mot jordytan och då skulle kunna inverka skadligt på växterna.
För att erhålla ett fullständigt begrepp om grundvattnets uppkomst och förhållande i jorden, måste man äfven känna till de särskilda geologiska jordaflagringarnas förmåga att upptaga, qvarhålla och genomsläppa vattnet. I detta afseende vilja vi angifva den s. k. vattenhållande kraften hos några af de allmännaste lösa jordlagren, enligt de undersökningar, som för några år sedan blifvit af oss verkställda här vid Ultuna. 100 delar groft grus (krosstens- eller rullstensbildning)
qvarhålla omkring 21,5 delar vatten. 100 d:o fin sand (tallmosand, svämmsand o. s. v.)
qvarhålla omkring 33,o delar vatten. 100 d:o sandjord (sand med obetydligt lera inblandad)
qvarhålla omkring 35,4 delar vatten. 100 d:o lera (diluviallera m. m.)
qvarhålla omkring 52,4 delar vatten. 100 d:o mergel (hvarfvig mergel)
qvarhålla omkring 45,6 delar vatten. 100 d:o snäckmergel „ „ 78,o „ „
100 d:o torf „ „ 164,5 „ „
Dessa bestämningar hafva blifvit utförda sålunda, att en gifven vigt af de i luften torkade jordarterna öfvergjutits med vatten, tills de blifvit fullkomligt mättade deraf, så att vattnet börjat afrinna. Man har då på nytt vägt den sålunda med vatten mättade jorden samt beräknat det upptagna vattnet i procent af den ursprungliga lufttorra jordens vigt.
Då man talar om jordlager, som äro ogenomträngliga för vatten, så uttryckes derigenom endast någonting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
