Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordarternas afdikning. 419
och med någorlunda visshet afgöra, hvarest täckdikning behöfves och der den kan blifva af verkligt gagn. Yi skola anföra ett exempel derpå, när en mera omfattande geologisk kännedom om en trakt i detta afseende kan vara af nöden. Ett större åkerfält består t. ex. af lera och mergel, som öfvergår till sandjord upp emot höjderna å ömse sidor af fältet. . Häraf skulle man kunna sluta , att vatten från båda sidorna genom sandlagren nedföres till fältets lägre delar, hvaraf det synes, som om en täckdikning å fältets båda sluttningar skulle vara lika nyttig och nödvändig, för att derigenom afleda det vatten, som från höjderna tillströmmar. Verkställes ett sådant arbete utan närmare undersökning, så kan dock inträffa, att man snart får erfara det täckdikningen är nyttig och bra på ena sidan af fältet, men deremot synes gagna till intet å den andra, oaktadt jordarterna tyckas vara enahanda på båda ställena och marken föröfrigt visar samma läge och förhållande då man afväger och undersöker ytans beskaffenhet. Denna vid första påseendet besynnerliga företeelse torde emellertid lätt kunna förklaras, om man närmare känner till beskaffenheten af de höjder, som omgifva fältet. Om på ena sidan af fältet ligga berg med skogar, träsk och smärre sjöar, under det den motsatta höjden på andra sidan består af en skogsbeväxt hedtrakt, tillhörande rullstensbildningen, och om man derjemte på förra stället har lager af krosstensgrus, som bildat sandjorden och sedan utbreda sig öfver hela dalgången under lerorna, men sandjorden på den andra sidan deremot är bildad af tallmosand, som från åsen eller rullstenshöjden sträcker sig ned åt fältet först ofvanpå rullstensgruset och sedan öfver eller mellan lerlagren, tills den alldeles försvinner; så är alldeles naturligt, att på den sidan, der man har krosstensbäddarna, de fasta bergen med sina träsk och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
