Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skatten i Uppsala slottsruin och Andra berättelser - I. Skatten i Uppsala slottsruin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Drottninggatan. Sonen hade både lust och
fallenhet för faderns yrke, åt hvilket han hälst
hade velat ägna sig, men föräldrarne ansågo att
deras ende son borde bli något finare. De hade
ju råd att kosta på honom lärdom — och
därför skulle han studera. Föräldrarne talade ofta
med ringaktning om arbetet. Sonen fick till
sist samma uppfattning som de, och ehuru han
ej hade något vidare läshufvud, blef det beslutat,
att han skulle in på den lärda banan. Så
kom han till Uppsala, där han, tack vare sin
flit och sin skötsamhet, lyckades ganska väl
med studierna. Men så dog fadern. Det gick
bakut med den affär, han lämnade efter sig,
hvilken modern ej ensam kunde sköta. Det
blef hädanefter magert med studentens underhåll
hemifrån, och när modern en tid därefter
äfven gick bort, blef det än värre för Lindgren.
Han sökte emellertid draga sig fram och
fortsatte studierna. Hos en fattig änka hyrde han
ett billigt rum, svalt ibland men beslöt att
hålla ut.
Vid sidan af läsningen för tentamen bedref
han äfven andra och mera enskilda studier, för
hvilkas skull han sent och bittida låg och
rotade i universitetets arkiv efter gamla handlingar.
Under dessa forskningar upptäckte han en dag
ett säreget dokument. Detta handlade om ingenting
mer och ingenting mindre än en skatt, som
skulle vara gömd i Uppsala gamla slottsruin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
