Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÅSOM GUDS UTVALDA
Kol 3: 12—17.
Motsatsen mellan det ljusa, sköna liv, till vilket vi
manas i de upplästa orden, och livet ute i världen
i allmänhet är rent av skriande.
Redan de första orden: »Så kläden eder nu såsom
Guds utvalda, hans heliga och älskade, i hjärtlig
barmhärtighet, godhet, ödmjukhet, saktmod, tålamod. Och
haven fördrag med varandra och förlåten varandra,
om någon har något att förebrå en annan», målar för
oss livet, sådant Gud vill hava det i umgänget
människor emellan. Men livet är icke sådant, utan alldeles
motsatsen. Umgänget människor emellan kännetecknas
icke av en hjärtlig barmhärtighet, utan är ett liv i
retlighet, kiv, nit, trätor, partisinne, avund, isande kyla,
egennytta, ett rivande och slitande för att komma åt,
vad andra äga. Ja, livet är stämplat av en förfärande
osanning, är fullt av hat och bitterhet intill döden.
Men hur står det då till i Guds församling? Om man
lägger det upplästa ordets måttstock över Guds
församling, håller den då måttet? Äro denna hjärtliga
barmhärtighet och fördragsamhet, mildhet, saktmod
och ödmjukhet till finnandes? Utgöra dessa dygder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
