Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IV
och vaktade dem, lät undfalla sig vinkar om, att
hon skulle draga sig tillbaka, så att sönerna ensamma
finge styra gården. Och när de talade om, livad
det skulle bli af henne, svarade hon hemlighetsfullt,
att för henne blefve det nog någon råd.
Det kom som en åtrådd förevändning, att Olof
Larsson ibland drack. Hon kunde beklaga sig öfver
detta och brista i gråt. Han söp opp, allt hvad de
ägde och hade, sade hon. Han var ju tokig. Hon
visade på hans lyssnande vid dörrar och fönster,
läto sönerna se honom, när han trodde sig
obemärkt, och frågade dem, hvad hon skulle taga sig
till. Det var inte riktigt, att han gick omkring på
det sättet. Och hon lät undfalla sig vinkar om, att
han hade ondt i sinnet, och att hon var rädd för
att vara ensam med honom och barnen, när sönerna
voro borta.
Jonas Persson träffade hon som förut, och
med honom talade hon öppet. Hon snärjde alla
dessa män, så att hennes egna tankar gingo igen i
deras hjärnor, växte och fingo makt öfver dem alla.
Det var en smitta, hvilken hon utbredde, en feber,
som meddelade sig, och det behöfdes blott, att ordet
blef uttaladt, för att det skulle slå ut och omsättas
i gärning. Hon drog dem alla som med hexeri in
i sin egen hätskhets trollring, och hon berusade sin
älskare ända därhän, att tanken .på Olof Larsson
hos honom förband sig med planer mot hans egen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
