Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade väckt hans afund, och med styrkan af en
fix idé hade i hans hjärna den tanken slagit rot,
att här skulle ingen bo. Marken skulle vara
hans och ingen annans.
Och så hade de unga, som bott här, fått
rifva sina byggnader ned till grunden, flytta dem
öfver till en annan ö och bygga dem upp, där
den rike kunde bevekas att lämna plats för den
fattige. Men när den sista båtlasten stod färdig
att lämna bryggan, hade raseriet gripit mannen.
Och i sin tur begagnande sig af sin rätt, hade
han gripit till yxan. Han högg ned träden, som
stodo på hans faders mark, han förstörde
bärbuskarna, grinden slet han från sina hakar och
kastade den öfverst på färjan. Och innan han
lade ut, vältrade han stenarna från den lilla
bryggan i sjön, förstörande båtbamnen, och for
därifrån, nöjd med den hämnd, som icke lämnade
hans fiende ens något att vinna.
Om detta talade vi, men hela tiden låg vår
egen missräkning på lur bakom våra ord, och
Elsa ryste.
— Är det vi, som föra olyckan med oss?
sade hon.
Jag log. Min hustrus ord syntes mig tomma
och öfverspända.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
