Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XII.
Jag tror aldrig, att Sven någonsin lefvat ett
så underligt samlif med sin mor som under denna
sommar, eller också är det möjligt, att jag aldrig
haft tillfälle att så fullständigt följa det. Kanske
bidrog härtill, att vi denna sommar för första
gången umburo vår store gosses sällskap. Olof
hade nämligen fått resa norrut för att andas
skogsluft och öfva sig i att vara ensam borta
från hemmet. Och följden härat blef helt
naturligt, att de kvarvarande bhöllo sig ännu trognare
samman än vanligt. Så mycket är visst, att jag
under denna sommar omedvetet började se Sven
med samma ögon, som hans mor gjorde, och
att jag aldrig som just då känt mig slagen af,
hur olik han var alla barn, jag någonsin sett,
ehuru ingenting hos honom var annat, än hvad
man kallar för barnsligt.
En morgon mins jag, att han öfverraskade
mig, när jag var ute och promenerade, med att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
