Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
besök i förbifarten. Mamsell Mariana var en mycket
eftersökt gäst bland alla »ståndspersoner» i staden och
i orngifningen för sitt friska lynnes och sin pratsamhets
skull. Hon kände alla familjernas inre historia, var
allas förtrogna, fastän hon just icke var känd för att
sitta inne med en god historia. Hon hade öfverlefvat
hela sin släkt, lefde nu alldeles ensam på en liten pen-
sion, som rikligen räckte till för hennes små behofver,
skattade sig lycklig att vara ogift och ej ha några be-
kymmer samt smånjöt, oaktadt hon var den snällaste
och hjälpsammaste människa i världen, af andras familje-
konfiikter.
Hennes nåd Meijermann var en af mamsell Marianas
äldsta vänner, ja, deras vänskap eller åtminstone be-
kantskap var en hel människoålder gammal. Och lik-
visst hade de aldrig egentligen sympatiserat och kunde
säga hvarandra rätt skarpa sanningar ibland.
Motsatsen i deras lynnen visade sig strax mamsell
Mariana kom inom dörren till sin gamla väninna denna
eftermiddag.
»Hu, hvad du har hett här — man kväfs ju!» ut-
brast hon strax.
»Ja, inte kan jag inse, att man ska’ behöfva frysa,
när man är så lycklig och kan lägga på en brasa.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
