Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem båda mot sitt bröst, och med återhållen andedrägt
lyssnade hon på deras, till dess allt bleftyst, och färgen
försvann från de små skrynkliga ansigtena. Då lade
hon dem sakta, väl inlindade ned i snön och satt länge
och såg på, hur snön som ett hvitt täcke lade sig öfver
de lillösa kropparna, öfver hvilka hvälfde sig små run-
dade kullar.
Med hufvudet lutadt i sina händer satt hon sedan
länge stilla, men när hon såg upp och gjorde en an-
strängning för att gå ifrån dem, då var det, som om det
var något, hon hade glömt, och med knäppta händer
vände hon sig mot de två grafvarna, som nu nästan för
svunnit i snön. En känsla, som om hon gjort dem godt,
bemäktigade sig henne, och från hennes läppar steg en
illa framsagd, underlig bön. Det var ord utan mening,
salmverser, bibelspråk och stumpar af böner, hon läst
som barn, blandade om hvarandra. Men ur allt detta
virrvarr banade sig slutligen begripliga ord fram, och
ensam i den kalla snön framsade hon den bön, hon hört
presten läsa från altaret, samma bön, med hvilken de
gamle Hebreerna fordom invigde sina blodigaste slagt-
ningar :
»Herren välsigne Eder och bevare Eder!... Herren
gifve Eder en evig frid ! »
Så steg hon upp och arbetade sig ensam fram ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
