Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
venstra sidan, hela Storgatan utefter, till dess att
gula lågor tindrade i ett långt, bugtande per-
spektiv, som slutade nere vid bron, där mörkret
tog vid.
Äfven nu stod han där en stund och såg
på, hur lågorna fladdrade upp i mörkret och
kastade sitt flämtande sken öfver gator och byg-
• nader.
Då kände han en hand, som bakifrån slog
honom på axeln, och lektor Kumlander stack
fnysande sin långa näsa fram emot honom.
»Goddag, Hallin,» sade han. »Kommer du
med oss i kväll?»
»Ja,» sade adjunkten, väckt ur sina funde-
ringar. »Jag tänkte det. Har du inte varit
där än?»
Lektor Kumlander varnämligen i almänhet inte
den, som kom för sent till ett dryckeslag. Men i dag
såg han ut som en man, hvilken haft sina skäl
att vara borta. Hans utseende var på en gång
blygsamt och belåtet. Det var något ungdomligt
illparigt i det sätt, på hvilket han betraktade
sin kollega. Han slog med käppen i gatstenarna
och fnös gång efter annan på ett menande sätt.
»Jag har haft mina skäl, » sade han.
Adjunkten Hallin såg fortfarande fullkomligt
oberörd ut och begrep tydligen icke, hvad den
andre syftade på. Men då blef frestelsen för
stark för lektor Kumlander. Och med en min,
som var midt emellan blygsel och själfbelåtenhet,
sade han:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
