Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 259 —
flickan med den släta klädningen och det vatten-
kammade håret och dukade bordet.
Den, som kom först, var prosten. Den lilla
mannen såg aldeles ohjälpligt högtidlig ut. Prest-
kragen satt styf öfver den halfknäppta prest-
rocken och gjorde hans feta haka ända fetare.
Hans mun hade fått en ovanlig form, den hade
rundat sig nästan som en strut, och ögonen pli-
rade fuktigt och snedt bakom tätt blinkande
ögonbryn.
Han hostade och gick emot sina gäster.
»Det är ett ljufligt Herrans väder i dag,»
sade han.
De tre herrarna satte sig igen. Som af en
nödvändighet kommo de att intaga sina gamla
platser, Ernst satt och såg ut pa garden, där
hundarna lågo och solade sig i sanden, rapphöns-
hundarna vid stora trappan och gårdvararna
borta vid flygeltrappan.
Prostinnan kom in. Hon var svartklädd med
guldbrosch och liksom prosten röd i ögonen.
Hon berättade, att Amélie ännu icke var klädd.
Stackars Amélie. Hon var sa rädd att icke
hinna till kyrkan.
»Vi ha sofvit litet länge allihop,» tilläde hon.
»Ja,» sade presten och hostade. »Det är
sabbath, Herrans hvilodag.»
Och alla satte sig långsamt till bords, me-
dan den vattenkammade flickan stilla och tyst
bar fram stora fat med bräckt skinka, biffstekar
och förlorade ägg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
