Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och samma sak; och där den ena finns, finns ock
den andra. “Varje ting i naturen har just så
mycken rätt som det har makt“. Rätten sträcker sig
jämt lika långt som makten. Människan handlar
av en inre naturnödvändighet och ledes därvid
oftare av sina lidelser och begär än av sitt förnuft,
varför det tjänar till intet att “anklaga
människornas vilja eller att vredgas mot dem själva“, ty “de
äro nödtvungna att göra så som de göra“. I
motsättning till Hobbes förklarar Spinoza ingen vara
bunden av “samhällsfördraget“ längre än ban
finner angenämt eller det vara honom till nytta.
Allt vad en varelse gör i enlighet med sin naturs
lagar, gör hon lagenligt, eftersom hon därtill är
av naturen driven och ej kan handla annorlunda.
Det är alltså varjes obestridliga rättighet att åtrå
det som synes honom vara för honom själv
nyttigt, att tillegna sig det på allehanda sätt, vare sig
med godo eller ondo, med list eller våld, samt att
såsom sin fiende behandla den som motsätter sig
hans önskningar. Härav följer att intet avtal
gäller annorlunda än genom sin nytta. Om denna
bortfaller, så förlorar avtalet i och med detsamma
sin giltighet. Det är således en dårskap att vilja
för alltid binda någon vid hans ord med mindre
avtalets kränkning skulle visa sig vara skadligare
än löftets hållande.“ Sådana äro Spinozas egna
ord. Vore människan av naturen föranledd att
endast följa förnuftet, så skulle hennes rätt mätas
efter förnuftets förmåga, men alldenstund naturen
föranlett henne att snarare följa lidelsen än
förnuftet, så bör hennes rätt mätas icke efter
förnuftet utan efter hennes självbevarelsedrift.
Nietzsches maktfilosofi är aristokratiskt förnäm.
De viljestarka äro de “naturliga“ härskarna. Som
de äro i minoritet, är det minoriteten som är den
härskande klassen eller makten. Herrarnas moral
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
