- Project Runeberg -  Lärobok i fäderneslandets historia /
9

(1845) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Det för-historiska tidehvarfvet - V. Sagorna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vidare utvecklat berättelsen, så att alltflera omständigheter
tillkommit i den skriftliga, liksom i den muntliga historien.
Men då man går tillbaka till källorna och icke antager
annat, än det som klart kan bevisas, for gifvet, måste mycket,
som förut blifvit taget såsom sanning, förkastas. Svenska
ko-nungahistorien begynner först egentligen omkring 1000 år
efter Christi födelse, då Olof Skötkonung och några af de
närmaste personerna före honom framträda såsom verkligen
historiska. Före den tiden syäfva sagorna i dunkel, så att
någonting bestäm dt icke kan uppgifvas om konungarnes och
hjeltar-nes lefnad och bedrifter. Sagorna äro emellertid af stor vigt
för kännedomen af de äldsta sederna. I dem lär man också
att närmare känna våra förfäders religion.

Till en början måste, vid den strängare granskningen af
urkunderna, berättelsen om Oden och Asarnes intåg,
förklaras för fabelaktig. Samma förhållande eger rum med hans
närmaste efterträdare och en mängd namn, som uppgifvas
bafva tillhört Svenska konungar. Det var förnämligast den
Isländske lagmannen Snorre Sturlesons berättelser om
konungarna i Sverige, som man antog såsom hufvud-urkund i den
äldsta Svenska historien. Men han lefde i förra hälften af
13:de århundradet. Hans kunskap om händelser, som skolat
inträffa mycket öfver 1000 år före hans tid, kan icke utan
noggrannare pröfning antagas ofelbar, helst han sjelf
uppgif-ver såsom sina källor qväden, hvilka säkert under tidernas
längd undergått förändringar. Med hans uppgifter stå andra
från samma och något äldre tid i oupphörlig motsägelse. Det
är derföre rättast, att upptaga sagorna endast såsom sådana.
Gudasägan är den första, emedan i den blifvit samladj hvad
de gamle föreställde sig i afseende på lifvet efter detta.
Der-efter komma konungasagorna, bland hvilka ynglingasagan in~
nehåller en lång förteckning på konungar, som sägas
härstamma från Oden. Slutligen följa åtskilliga hjeltesagor,
hvilka till en del hänföra sina berättelser till konungasagorna.
En mängd sagor, hvilkas diktade äfventyr icke hafva någon
betydelse för Sveriges historia, är här icke stället att anföra.
[- Återblick: Osäkerheten af de gamla sagorna. Svenska ko-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:38:34 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ghmlifh/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free