Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Det för-historiska tidehvarfvet - X. Hjalmars och Ingeborgs saga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjelm«u är klufven, Ditt lif jag helsar
Sliten är brynjan. Till långa färden.”
Derpå svarade Hjalmar:
”Sår bär jag sexton Med skarpan blodspets,
Och sliten brynja. Härdad i etter,
Mörkt är för mitt Öga, Skar i mitt hjerta
Och mig fjäten svika. Angantyrs svärd.”
Orvar Odd sade derefter: ”Nu har jag fått dep största
skada jag kan lida i lifvet.”
Hjalmar svarade: ”Hvar menniska skall dock en gång dö.
Men na skall du föra denna afskedssång hem till Sverige:
Bär nu tiil kungssal Drag mig af handen
Brynjan och bjelmen. Rödan gullring,
Dem du för alla Grif åt min unga
Der skall visa. Ingeborg honom!
Hjertat lär hvälfvas Må han hos henne
Hos konungadottren, Hugfästa sorgen,
När brynjan hon ser När hon aldrig
För bröstet huggen. Åter mig ser!”
Derefter dog Hjalmar. Men Orvar Odd uppkastade
högar öfver de lolf slagna bröderna och öfver sina och Hjalmars
män. Men sin foster broders lik bar lian ombord och hissade
seglet. Så ankom han till Svenska skären. Der steg han i
land, tog liket på sina skuldror och gick till Upsala. Han
nedlade den döde utanför salsdörren och inträdde i
kungssalen, der Ane satt i högsätet och Ingeborg sömmade en
mantel åt sin hjelte. Orvar Odd räckte hjelmen och brynjan åt
konungen, berättande Hjalmars strid och död. Derefter gick
han till Ingeborg; räckte henne ringen och sade: ”Hjalmar
helsade och skickade dig denna ring i sin dödsstund.”
Konungadottren emottog ringen och såg på honom, men svarade
intet, utån dignade ned och dog.
Då tog Orvar Odd och bar henne till Hjalmars sida och
sade: ”Nu skola de döde njuta den sällhet, som ödet nekade
de lefvande.”
Derefter blefvo Hjalmar och Ingeborg begrafna i samma .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
