Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Det för-historiska tidehvarfvet - XVIII. Ragnar Lodbroks saga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/
ehuru han eger en annan förut.” Ragnar frågade, huru hon
fålt vela detta. Ilon sade då, att hennes fåglar suttit i ett
torn i Upsala, och der försport hvad sig tilldragit. Derefter
sade hon, att hon icke var en torparedoller, såsom han och
hans män hittills trott. Hennes namn var icke Krakst, utan
Aslög. Hennes fader var den vidtberömde hjelten Sigurd
Fafnisbana, och hennes moder konung Budles dotter Brynhild*
Hon berättade derpå för sin gemål sagan om sina föräldrar
och om kung Heimers vandring. Med det fader- och moderlösa
konungabarnet gömdt i sin harpa, hade Heimer kommit tiH
Spangarhed i Norrige, sade hon. Der bodde då den gamle
torparen Åke, med sin hustru Grima. Heimer begärde
lier-berge hos dem. Grima märkte, under det fremlingen satt vid
spiseln, en gyllne armring framskymta under hans kläder.
Hon erbjöd honom då alt ligga i en lada öfver natten.
Hei-mer lade sig der och somnade. Grima hade äfven sett en
flik af gyllne tyg framsticka ur harpan: hon sade derföre till
sin man, att de nu borde dräpa fremlingen och taga hans
skatter. Men Åke ville icke svika godtrogen gäst, säsom han
yttrade sig. Grima gjorde honom då förebråelser for hans
feghet, och sade, att hon och fremlingen ville slå ihjäl Ake
i stallet, och gifta sig med hvarandra. Nu blef gubben vred,
tog sin yxa och gick till ladan, der han dödade Heimer.
Derefter inbars harpan och sönderslogs. Då de funno flickan,
blefvo de ängsliga, och frågade hvad hon hette. Hon gjorde
sig då en lång tid stum. Derföre beslöto de att låta henne
uppvexa i fatligdom, såsom en vallflicka. Men då hon såg
de många stora skeppen, hvarmed Ragnar lade till vid
Spangarhed, prydde hon sig så godi hon kunde, och gick hem
för att hjelpa svennerna.
Efter denna berättelse öfvergaf Ragnar alla tankar på
Ingeborg, och blef sin drottning beständigt tillgifven.
Hennes namn och härkomst tillkännagåfvos äfven för folket. Hon
födde derefter en son, som kallades Sigurd, efter morfadren,
och fick tillnamnet Ormöga, af ett ringformigt födelsemärke
rondtomkring ena ögat.
Raguar måste ofla föra kri§ emot upproriska under*-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
