- Project Runeberg -  Lärobok i fäderneslandets historia /
106

(1845) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Det katolska tidehvarfvet - 1. Christendomens införande i Sverige - IV. Slaget vid Svolder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

taks hennes skönhet, skickade en sin sväger, Sigvald jarl,
i friareärende tiU henne. Hon sade tvärt nej till att gifta
sig med en gammal hednisk konung. Men jarlen öfver talade
konung Sven att lemna sitt samtycke. Prinsessan, åtföljd af
sin fosterfader Ötzor och några fruntimmer, fördes till
Wen-den, ehuru hon gret bitterligen. Konung Burislaf firade ett
ståtligt bröllop, men den unga drottningen ville hvarken äta
eller dricka med hedningarna, så länge hon var ibland dem»
Sju nätter hade förlidit, när hon med sin fosterfader kom på
flykten. I nattmörkret undkommo de i skogen, och hunno
lyckligen fram till Danmark. Men der måste hon frukta för
sin broder, att han skulle skicka henne tillbaka. Utån att
upptäcka sig, reste hon derföre genom Danska riket till
Nor-rige, der hon sökte sin tillflykt ho» den ädle hjelten Olot
Tryggvason.

Med välvilja emottog han den bekymrade drottningen»
hörde hennes rörande klagan och intogs af hennes skonhet.
Sedan han bifallit hennes bön om säkerhet och beskydd,
vände han talet derhän och sporde» om hon ville gifta sig med
honom. I den belägenhet hon då var tyckte hon det vara
vanskeligt att besvara denna fråga; likväl insåg hon, hutu
lyckligt ett äktenskap skulle blifva med en så ädel och
yidt-frejdad konung; derföre emottog hon slutligen konungens
anbud. Bröllopet firades, och vintern förflöt

Om våren begynte Thyra ofta beklaga sig, att hon sak*
nåde de gods hon egde, och hvaraf största delen låg i Wen*
den. Hon uppmanade sin gemål att återskaffa dem, och
sade, att Burislaf, som var Olofs vän, ingalunda skulle vägra
att lemna dem. Men konungens män afrådde honom från
alt resa till Wenden.

Tidigt på våren mötte konungen en morgon på gatan en
man, som bar några utslagna angelika-blommor. Konungen
tog en af de ovanligt stora och tidiga blommorna, och gick
in i drottningens rum. Thyra satt och gret, då han
inträdde. Når han räckte henne blomman, slog hon ifrån sig med
handen och sade: ”Större skänker’ gaf min fader, konung
Harald; och han fruktade ieke alt draga ur landet efter sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:38:34 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ghmlifh/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free